Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
som på det närmaste sammanhänger med den svenska industriens
dåvarande utveckling.
Utmärkande för 1920-talet har emellertid ej blott varit den i
grundläggande hänseenden nya organisation och nya internationella
ställning som Sveriges industri har förvärvat. Ett minst lika viktigt
resultat har varit att uppblomstringen i ovanligt hög grad kommit
industriens arbetare till godo. I själva verket torde det vara svårt
att finna någon period i Sveriges historia då arbetslönernas stegring
har varit jämförlig med 1920-talets. Sedan reallönen per år för
arbetare i industri, hantverk, handel och transportväsende, enligt
Socialstyrelsens beräkning, år 1919 hade återkommit till sitt för
krigsläge, steg den, utan avbrott för mer än ett enstaka år, ända t. o. m.
1930 och 1931, då siffran var 42 à 43 % högre än 1913. Per
arbetstimme var stegringen på grund av åtta-timmars-lagen givetvis
mycket starkare, ej mindre än 77 %, och per dag var den något
högre än per år, nämligen 48 %.
Visserligen kunde denna utveckling ej undgå att som verkan,
också under de goda konjunkturerna, utlösa en större arbetslöshet än
förr; på grundval av Arbetslöshetsutredningens framställning kan
man möjligen antaga att arbetslösheten var ungefär dubbelt så hög
som under motsvarande konjunkturläge före kriget. Men också med
hänsyn tagen till detta är höjningen i inkomster ovanligt stark.
Trots att jordbrukets utveckling var långt mindre gynnsam än
industriens, har nationalinkomsten som helhet därför sannolikt
undergått en mycket betydande stegring sedan förkrigstiden, också om
dess stegring är svagare än industriproduktionens.
Under loppet av år 1930 nåddes Sverige av den enastående svåra
internationella krisen, och de år som förflutit sedan dess kunna
svårligen infogas i en historisk framställning, framför allt därför
att man ännu icke känner huruvida den förbättring som för
Sveriges del otvivelaktigt inträdde senast under år 1933 kommer
att bli bestående och alltså innebära början till en ny uppgång eller
åtminstone till ekonomisk jämvikt. Så mycket är dock redan nu
tydligt att krisen träffade Sverige både senare och lindrigare än
flertalet länder och att vårt land därefter har företett ett
uppsving som äger ganska få utländska motsvarigheter. Så till vida
68 är det för närvarande närmast anledning att tänka sig 1920-talets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
