Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
s. k. solidaritetssystem. Ty fastän resultaten omöjligt kunna ha
motsvarat dylika avsikter, emedan en sådan lösning nästan är en
ekonomisk omöjlighet, blev resultatet icke desto mindre ganska
omisskännligt en mer mångsidig produktion, och därvid främst en mer
mångsidig industriell produktion, än man eljest hade kunnat räkna
med. Landets produktivkrafter fördelades med andra ord därigenom
på ett större antal olika industrigrenar, med mindre omfattning för
var särskild bland dem, än som skulle ha blivit fallet, icke blott vid
frihandel utan också vid en protektionism som hade koncentrerat
sig på att stimulera ett mindre antal näringsgrenar. Tull- och
traktatkommittén sammanfattar i sitt betänkande av 1924
tullpolitikens inverkan på industrien i följande ord:
»Av det sagda torde framgå, att sedan länge mer eller mindre
oförändrat bestående tullar i åtskilliga fall tydligen bidragit att
uppehålla hemmamarknadsindustrier vid den omfattning, som —
att döma bl. a. av förhållandena inom grannländernas
motsvarande mindre skyddade eller oskyddade industrier — måhända icke
skulle varit möjlig vid lägre tull eller tullfrihet (ex. bomulls- och
ylleindustrierna); att nya eller höjda tullar i många fall synas ha
medverkat till den inhemska förbrukningens tillgodoseende i ökad
proportion genom svensk tillverkning (ex. kvarn-, sulläder-, glas-,
vissa grenar av järn- och metallindustrierna); att tullar i vissa fall
uppenbarligen frambragt eller bidragit att frambringa nya
industrier (ex. betsocker-, margarin-, sko-, jute-,
metallverksindustrierna) ; att i en del fall slutligen tullar bidragit till att fostra
industrier, som förmått i större omfattning utsträcka avsättningen av
sin produktion till exportmarknaden (ex. kautschukindustrien samt
vissa grenar av mekaniska och elektriska verkstadsindustrierna).
Den sålunda mer eller mindre klart framträdande tilltagande
betydelsen av åtskilliga skyddade industrier måste emellertid
motsvaras av mindre tillväxt eller stagnation ifråga om de industrier,
vilka icke varit i tillfälle att skörda vinster genom tullskyddet,
nämligen de mera rena exportindustrierna. Att likväl även dessa
under tullskyddsperioden gått framåt — om än ej i samma grad
som tullindustrierna — torde visa, att desamma haft så goda
förutsättningar, att de kunnat fortfara att utvecklas, trots att på dem
vilat en huvudpart av bördan för tullskyddet å de andra
industrierna.)) 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
