Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
radenas vävnadsslöjd som dessa män lade grunden till
bomullsfabrikationen som fabriksindustri i Sverige. Sedermera har också Borås
fått en dominerande bomullsindustri. Någon motsvarighet härtill
uppstod egentligen icke i linneslöjdens hemorter, södra och mellersta
Norrland, fastän man där längre fram i någon mån har lyckats
grunda en fabriksindustri på befolkningens urgamla
yrkesskicklighet; under 1800-talets lopp blev linnet så starkt undanträngt av
bomullen, att hemslöjden på linne till stor del försvann. Ett tredje
område där en utbredd hantering på landsbygden och en — i detta
fall starkt växande — fabriksindustri förekom är Närke, där
skomakeriet har tagit vidsträckt omfattning både i Örebro stad och i
Kumla socken. Men det föreligger inga bevis och knappast
sannolikhet för att Kumla-industrien skulle ha sin rot i någon gammal
hemslöjd, ty närkingarna voro i äldre tid kända för andra slags
sysselsättningar; däremot har det upplysts, att en hemindustri för
skodon uppstod i Kumla på 1830-talet, tydligen som förelöpare
till fabriksindustrien.
När fabriksindustriens intåg stod för dörren i Sverige, omkring
1800-talets mitt, hade den en lång och ytterst livligt
uppmärksammad historia bakom sig i vissa andra länder, ojämförligt främst
i England. På många håll hade man då tagit så starkt intryck av
industrialismens avigsidor, att dess överflyttning till Sverige ansågs
som en olycka eller åtminstone som förenad med stora faror; och
räddning undan dem söktes av många i en utveckling av den gamla
hemslöjden, uppfattad som näringsslöjd. I verkligheten visade sig
denna lösning emellertid alldeles oförenlig med tekniska och
ekonomiska realiteter, även oavsett frågan om det önskvärda i en sådan
utveckling. Den enormt ökade möjlighet att ta naturkrafterna i
människans tjänst som är den tekniska grundvalen för det senaste
århundradets ekonomiska utveckling kunde ej uppnås genom
hemslöjden; de nya förutsättningarna krävde en icke blott ekonomisk
utan också teknisk koncentration av driften, sådan som endast
fabriksindustrien kunde åstadkomma. Ej heller de i och för sig
bättre grundade förhoppningar som längre fram knötos vid de
elektriska kraftcentralernas och ledningsnätens förmåga att göra
geografiskt spridda och var för sig obetydliga tekniska enheter
konkurrensdugliga med större anläggningar ha åtminstone hittills blivit
38 infriade. Så till vida har utvecklingen på nästan alla punkter arbetat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
