Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
hastigt och fullföljdes genom många inhemska initiativ. På
grundval därav blev Sverige nu järnhanteringens föregångsland,
beundrat, avundat och efterliknat under en tid då järnproduktionen i
många andra länder gick tillbaka. Man har åtskilliga detaljer som
visa den betydelse som tillmättes svensk järnhantering. Så t. ex.
lyckades Ludvig XIV:s store finansminister Colbert locka till sig
några svenska bruksmän och smeder — de förra ett par
avkomlingar till dem som hade invandrat till Sverige från Liège omkring
sekelskiftet 1600 — särskilt för kanontillverkning, och de franska
smederna klagade att svenskarna kastade ut dem ur smedjan när de
kommo till något särskilt hemligt led i processen, för att icke
behöva lära ut det åt fransmännen. Det finns också en engelsk
tradition att Sverige skulle ha varit hemorten för ett slags valsverk
eller »skärverk», som man önskade imitera i England, och att en
engelsk bruksidkare vid namn Foley därför begav sig till Bergslagen
förklädd till spelman samt på det sättet kom hemligheten på
spåren.
Viktigare för den svenska järnhanteringens internationella
ställning än dessa för svensk teknisk och metallurgisk skicklighet
smickrande moment var dock annat, som antingen berodde på den
svenska brukspolitiken eller på svenska naturförhållanden.
Det förra av dessa moment bestod helt enkelt i en
produktionsbegränsning, som höll järnpriserna uppe och därigenom verkade som
en monopolistisk åtgärd, fastän det ursprungliga motivet
åtminstone främst var fruktan för att bränsletillgångarna skulle ta slut.
Under 1700-talets lopp utformades produktionsbegränsningen
dock med allt mer monopolistisk prägel samt ledde till att export
och produktion förblevo så gott som oförändrade under ett
halvsekel, 1730—1780. Samtidigt växte världens järnbehov oavbrutet,
och följden var att t. o. m. de norrländska järnbruken trots sitt
ovanligt ofördelaktiga läge kunde ge stora vinster.
Den monopolistiska brukspolitiken skulle icke ha haft
nämnvärda möjligheter, om icke läget i världen hade gynnat Sverige på
ett ganska enastående sätt. Detta berodde framför allt på att endast
träkol kom i fråga för såväl masugnsdrift som hammarsmide.
Sverige hade därigenom stora bränsletillgångar för järnhanteringens
behov, samtidigt med att andra länder i hög grad besvärades av
brist på bränsle. England hade till stor del gjort slut på sina skogar 1 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
