Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI ~
Tillverkningsprocesserna inom elektroindustrien röra sig inom en
mångfald skiftande områden. Nästan alla de arbeten, som känneteckna
järn- och metallmanufaktureringen, mekaniska verkstadsindustrien och
finmekaniken, förekomma likaledes inom den elektrotekniska
industrien. Men härtill komma åtskilliga för denna bransch speciella
procedurer, bland vilka må nämnas ett omfattande spinneriarbete vid
tillverkning av isolerad ledningstråd ävensom de mycket tidskrävande,
för hand bedrivna, lindningsarbetena av olika slag.
Glödlampsfabri-kationen omfattar bl. a. både glasblåsning och ett minutiöst
hopsättningsarbete, vilket kräver hög grad av manuell färdighet.
Mångsidigheten sätter även sin prägel på elektroindustriens
materialbehov. Utom järn och koppar användes där ett stort antal andra
metaller, såsom aluminium, bly, nickel och wolfram, samt metallegeringar,
såsom mässing, fosforbrons, nikrom och konstantan. Som
isoleringsmaterial komma de mest skiftande ämnen ifråga, exempelvis gummi,
bomull, silke, papper, ebonit, porslin, marmor, skiffer, glas, glimmer,
asbest och olja. För vissa andra ändamål erfordras kvicksilver,
ädel-metaller, kol, trä o. s. v.
Den svenska elektroindustriens alster började tidigt söka sig ut på
världsmarknaden. Redan 1894 exporterades ungefär en tredjedel av
tillverkningen, efter värde räknat, och under de senare åren har
exporten närmat sig halva produktionsvärdet; den uppgick år 1924 till
30 milj. kr. Att denna industri kunnat bedriva export i dylik skala
kan blott förklaras därigenom, att den från början inriktat sig på
kvalitetstillverkning samt förblivit denna tradition trogen.
Importen har varit mycket växlande under skilda tider och för
olika slag av tillverkningar. Före tullrevisionen 1912 var värdet å
importerade elektrotekniska fabrikat större än värdet å de exporterade;
efter denna tid har ett motsatt förhållande inträtt, undantagandes
ett par år med kaos i valutaförhållandena. Av glödlampor och vissa
isolerade ledningar har importen nästan ständigt varit betydande,
medan exempelvis telefonindustrien aldrig varit utsatt för konkurrens
på den inhemska marknaden.
Den svenska elektroindustrien är, såsom framgår av kartan å sid.
204, i hög grad koncentrerad till huvudstaden och till Västerås. Andra
orter, där denna industri är jämförelsevis kraftigt företrädd, äro
Ludvika och Nynäshamn, å vilken senare plats telegrafverkets verkstäder
som bekant äro förlagda.
För att tillvarataga industrigrenens speciella intressen bildades 1918
— 206 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
