69 (Svenska industrien vid kvartsekelskiftet 1925)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— SVERIGES NATURTILLGÅNGAR -

Detsamma torde kunna sägas vara fallet med de tegel, som av ålder
fiamställas ur våra leror. Vissa av dem, såsom flera skånska, ge ett
utmärkt fasadtegel, liksom ock stenkolsavlagringarnas eldfasta lera
lämnar ett förstklassigt eldfast tegel. Export av sådant har skett i
stigande grad, likväl icke i större måttstock.

Ur stenindustrien synpunkt är utan tvivel graniterna att betrakta
som vår ojämförligt viktigaste naturtillgång. Det första svenska
granit-stenhuggeriet grundades 1844 på Malmön utanför Lysekil. Industrien
har sedan vuxit och vuxit, så att dess exportvärde även innan
världskrigets utbrott skattades till närmare 14 milj. kronor. Efter en svår
tid under kriget har granitindustrien åter rest sig, ej minst under
inflytande av den oerhört ökade efterfrågan på gatsten och makadam,
som det allmännare användandet av motoråkdon medfört.

Gott inhemskt material i såväl lera som kalkstenar finnes flerstädes
för cementberedning, vilket lett till anläggande av ett antal fabriker
härför i Skåne och Västergötland samt på Öland och Gotland. Ehuru
förekomsterna knappast kunna anses gynnsammare än i kringliggande
länder, har det dock lyckats vår cementindustri att ej blott fylla landets

eget behov utan även åvägabringa en ej ringa export.

En överblick av vad den svenska naturen väsentligen bjuder landets
industri i råvaror, har nu lämnats. Från de utgångspunkter, som i de
inledande orden angåvos, blicka vi nu tillbaka. Världshandelns
sammanförande av länderna leder till, att i det stora varuutbytet på jorden
en specialisering sker, vid vilken varje land i första rummet förmår
pressa in i varuutbytet de produkter, vid vilkas frambringande
detsamma är gynnsammast ställt. Har detta visat sig vara fallet med
Sverige? Förvisso, om man ser på förloppet i stort.

Låtom oss först vända blicken mot jordbruket. Dettas främsta
kulturväxter äro barn av varmare klimat än vårt. Deras odling ställer
sig kostsammare än i mera gynnade luftstreck. På främmande
marknader förmå vi därför ej heller föra ut produkter av vår växtodling,
vare sig såsom råvaror eller i industriell förädling. Detta gäller i vida
mindre grad produkter från våra husdjur. Dessa näras i huvudsak
genom växter, som höra vår flora till och därför äro härdigare och
säkrare i odling. I hela västra och södra Sverige, där nederbörden i
regeln är riklig nog för goda beten, producera ladugårdarna ett
betydande överskott smör och kött. Härifrån stammar väsentligen det bi-

— 69 —

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svind25/0077.html

		Svenska industrien vid kvartsekelskiftet 1925 / 69 (1926) - Tema: Statistics, Business and Economy Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|