Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- SVERIGES NATURTILLGÅNGAR —
fjälltrakterna. Till jämförelse anföras också de tal, vartill förf. kom vid
en undersökning av förhållandena 1900 samt O. Hellström år 1908—12.
Siffrorna ha avrundats till jämna tusental.
Antalet >klam- 1900 1908—1912 1921 1922 1923
var» flottade i: (enl.Gunnar (medeltal enl. in- \
* \ , n X TT ,, . .. > (enl. Kommerskollegium)
landets samtliga Andersson) O. Hellström) 6 >
ir flottleder: c. 37 700 000 c. 66 937 000 133 467 000 85 544 000 121 810 000
Torne älv............315 000 /ssnnnn 640 000 283 000 1 094 000
Kalix » ............395 000 \ö VW 3 588 000 1 385 000 2 149 000
Lule » ............1 177 000 516 000 1 823 000 789 000 1 856 000
Pite » ............717 000 600 000 2 156 000 1 215 000 2 054 000
Skellefte älv .. 1 582 000 2 440 000 2 553 000 1 475 000 3 026 000
Ume älv ............1 867 000 2 094 000 5 376 000 3 419 000 6 958 000
Ångermanälven 5 909 000 9 780 000 11 775 000 7 361 000 12 255 000
Indalsälven .. .. 4 265 000 5 131 000 13 913 000 7 523 000 8 069 000
Ljungan ............3 084 000 5 082 000 10 433 000 7 541 000 8 068 000
Ljusnan ............3 239 000 9 269 000 18 351 000 13 443 000 14 856 000
Dalälven ............c. 2 600 000 14 400 000 19 142 000 11 701000 18 281 000
Klarälven............c. 2 300 000 4 711 000 19 857 000 2 885 000 7 256 000
Tabellens siffror för de sista åren visa, vilka stora växlingar som
konjunkturerna medföra. Man jämföre antalet flottgods 1921 och 1922,
det senare typiskt för det våldsamma prisfall 1920 års stora kris
medförde på trävarumarknaden.
Riklig virkestillgång inom ett för tall och gran gynnsamt, orört
urskogsområde, stor efterfrågan inom närbelägna virkesbehövande länder,
en över området likformigt spridd, för industriens skiftande behov
ovanligt lämpad befolkning samt ypperliga transportleder äro sålunda
de allmänna förutsättningar, med stöd av vilka kunnat skapas de stora
och givande svenska exportindustrierna av skogsprodukter. Dessa
industrier framställa i någon mån rundvirke men huvudsakligen sågvara
och pappersmassa samt i senare tid även i växande grad högre
förarbetade varor såsom papper och snickerivaror.
Mellersta och södra Sveriges till arealen mindre, men på grund av
gynnsammare klimatförhållanden snabbare växande och därför
värdefullare skogar, med centrum i småländska höglandet, ha visserligen
även i betydande grad bidragit till exporten, men huvuddelen av det
virke, som under de bägge senaste mansåldrarna uttagits ur dess skogar,
har dock åtgått vid den djupgående materiella omgestaltning, som
försiggått i det egna landet under nämnda tidrymd. I dessa delar av
Sverige bo 25 till 35 invånare på kvkm, medan i Norrland blott leva 5.
Förbrukningen till husbehovsvirke blir därför flera gånger större än
i Norrland. Vidare har befolkningens övergång från jordbruk till in-
— 52 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
