Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Ur den svenska industriens äldre historia. Av d:r Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— UR INDUSTRIENS ÄLDRE HISTORIA —
Rademachersmedjan i Eskilstuna.
Smedja, tillika smedsbostad, kvarstående från 1650-talet.
övervann Rademacher med seg energi och arbetade småningom upp sin
anläggning till att bli en centralhärd för den svenska
stålmanufaktureringen. På det åt Rademacher och hans smeder upplåtna
området, "Karl Gustafs stad", anlades 150 år senare statens
gevärsfaktori.
Karl XI:s riksgagneliga verksamhet bar vackra frukter även för vår
järnförädling. I kraft av tvångsåtgärder i förening med förmånliga
privilegier växte på hans tid en mängd nya järnbruk upp, även i
Norrland. Flertalet av de bruk, som ännu in i våra dagar varit i gång i
Hälsingland, Medelpad och Ångermanland och till en del ännu drivas i
Hälsingland, datera sig från hans regering. Med tillfredsställelse kunde
bergskollegium nu konstatera, att stångjärnssmidet förkovrats ej blott
kvantitativt utan också i kvalitet, och att det svenska järnet "utomlands
var till varjehanda smide begärligt". Flera fabriker för ytterligare
förädling av vårt järn uppstodo också. Där götos kanoner och härdades
handvapen, där smiddes skeppsankare och tillverkades plåt.
— 21 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
