- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
10

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har också lemnat en mängd tal och uppsatser. De
sakna väl Lindskiölds snillrika vändningar och rundade
språk; men gjorde alltid stor verkan, troligtvis derföre.
att de andades en glödande fosterlandskärlek och ett
förtröstansfullt mod, och uttalades med värman af dessa
känslor och med den älskvärda lillighet, som stämplade
allt, hvad Stenbock företog.

Sistnämnde egenskap utgjorde nämligen en bland
hans starkaste sidor. Han var i sitt umgänge glad,
liflig, nedlåtande; som några mente, stundom för
mycket; dock på ett så naturligt och qvickt skämtande
sätt, att det vann allmänhetens bifall.

Huru han i Skåne afskaffade allahanda missbruk,
och sedermera genom rustningarna i Småland och
slaget vid Helsingborg räddade samma landskap och
måhända hela Sverge, och huru han sedermera år 1711
skaffade troppar öfver till Pommern; allt detta är
redan berättadt. Sistbemälte åtgerd, nämligen
pommerska troppafsändningen, ingick i Karls mot Polen
riglade älsklingsplan och bidrog att omigen stämma
honom till Stenbocks fördel. Han ensam, sade
konungen, är så god, som alla de andra tillhopa.
Stenbock, som förut sörjt öfver onåden, blef genom
underrättelsen om den återvändande tillgifvenheten
mycket uppmuntrad. Jag är deröfver så förnöjd, skref
han, att jag dansar på lå af bara glädje.

TREDJE KAPITLET.


STENBOCKS FÖRHÅLLANDE TILL RÅDET 1712.



Med varmt hjerta och liflig inbillningskraft var
Stenbock djupt känslig för allt lysande och storartadt.
Lugn och kall beräkning utgjorde icke hans starkaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/25/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free