Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Konungasonen och prinsessan Singorra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGASONEN OCH
156
kärt.» Prinsen frågade: »Huru skall det gä till? Aldrig
komma vi ur hafsfruns gård utan hennes goda minne.»
Men jungfrun bad honom vara vid godt mod: »Jag tör
allt finna på någon råd», sade hon, »om du lofvar bli
mig trogen; ty dig skall jag aldrig svika.» Ja, konunga¬
sonen försäkrade åter, att han aldrig skulle älska någon
i verlden utom henne. Då sade Singorra: »Gack ned
till stallet och lägg guldsadeln uppå den svarta hing¬
sten och lägg silfversadeln på det svarta stoet. Vid
midnattstid fara vi hädan.» Prinsen gjorde som hon
hade sagt: han vandrade ned till stallet och lade guld¬
sadeln uppå den svarta hingsten och silfversadeln pä
det svarta stoet. Men Singorra gick in i jungfruburen
och lindade samman klutar till tre små dockor och
stälde dockorna, en vid sängen, en midt på golfvet.
och en vid tröskeln. Derefter skar hon sig i venstra
lillfingret, lät en bloddroppe falla på hvarje docka och
sade: »I skolen svara för mig, när jag är borta.»
När det nu var midt pä natten, smögo konunga¬
barnen ned till stallet, satte sig uppå sina gångare och
rymde bort ur hafsfruns gård. Men när det led mot
ottemål och hanen gol, vaknade hafsfrun i högan loft
och ropade:
»Singorra min!
sofver du ännu?»
»Nej, min fru!» svarade dockan, som stod vid säng¬
stolpen. Det led så någon stund, och hafsfrun ro¬
pade åter:
»Singorra min!
livad gör du nu?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
