Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Pinkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4.
Pinkel.
Från södra Småland.
et var en gång en fattig enka, som hade
tre söner. De bägge äldsta gingo ute
på arbete, för att skaffa sig uppehälle,
men hemma voro de till liten glädje;
ty sällan gjorde de sin mor till viljes,
ehvad hon ock sade. Men den yngste
pojken höll sig alltid i huset och bistod
den gamla enkan i hennes göromål.
Härigenom blef han mycket älskad af sin mor, men illa
liden af sina bröder, hvilka pä spe gåfvo honom öke-
namnet Pinkel.
En dag sade den gamla enkan till sina söner: »Nu
masten I gifva eder ut i verlden och försöka eder lycka,
bäst I kunnen. Jag mäktar icke längre föda eder här
hemma, sedan I nu ären komna till ålders.» Pojkarne
svarade, att de icke önskade något bättre, sedan det
var deras mor imot, att de stannade hemma. De lagade
sig så i ordning och begåfvo sig på väg, samt vandrade
en rund tid omkring, utan att få någon tjenst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
