Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Pojken, som stal jättens dyrgripar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POJKEN, SOM STAL JÄTTENS DYRGRIPAR. jy
Derefter smög han sig ned ifrån taket och afbidade
hvad hända skulle.
När det lidit en stund, lyftade jättekäringen sin
gryta af elden, öste upp gröten och stälde fatet på bor¬
det. Ja, jätten var hungrig och började genast äta. Som
Matade dem med korn ur sin väska.
han nu smakade gröten och kände att den var salt och
bitter, steg han upp och blef mycket vred. Käringen
undskyllade sig och mente att gröten var god, men
jätten bad henne sjelf smaka; han for sin del hade fått
nog af hennes anrättning. Käringen skulle nu smaka
gröten, men grinade dervid rätt illa; ty så ond gröt
hade hon aldrig lagat tillförne.
Jätte-qvinnan hade nu ingen annan råd än att koka
ny gröt; hon fattar derför ämbaret, rycker gyldlyktan
ned ifrån väggen och springer hastigt till brunnen för
att hemta vatten. Som hon nu hade satt lyktan ifrån
Sv. Folksagor. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
