Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - uppkallande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nommer qn du nom de (el. d’après) qn.
-ande, benämnande imposition* de nom.
uppkam[[ma, t. håret relever (ᚼ retrousser)
les cheveux, se kamma upp. -ning,
relèvement retroussement) [des cheveux],
uppkast||a, t. jeter (lancer) en haut (l’air); ibl.
élever, se kasta B. 19. 2. rejeter; rendre, se
under -ning, gods på stranden débris pl.
rejetés à terre* (el. sur le rivage); épaves* pl.
[maritimes]; agan. -ande, 1. lancement en
‘haut (l’air); jet; ⓞ; ibl. élévation*;
remuement, av vaii construction*; fig. av fråga
proposition*. 2. rejet, jfrföij. -ning, kräkuing
vomissement; konkret P renard ; få, ha ~ar vomir;
enare rendre ; P dégueuler, se kräkas.
uppkavi||a, t. a) rouler; mettre en rouleau; b)
~ ärmarna till armbågen retrousser les
manches* jusqu’au coude, se kavla upp. -ing, a)
[dé]roulement; b) om kläder retroussement.
uppklarn||a, i. s’éclaircir; se rasséréner, se
klarna upp. -ande, I. p. a. qui s’éclaircit [par
moments]. II. s. éclaircissement; u>i.
éclair-cie*; retour à la sérénité, -ing, se föreg. II.
uppklipp||a, t. ouvrir (entamer) [en coupant];
söm défaire [avec des ciseaux]; découdre,
-ning, coupe*; av söm ibl. décousure*.
uppklistr||a, t. coller; på duk entoiler, se klistra
upp. -ing, collage; på väv entoilage,
uppklivlla, i. grimper, se kliva upp. -ning, ⓞ;
ibl. escalade*; ~ grimpement.
uppklotsning, ⚓ massif: på kölen contre-quille*,
uppkläd[[a, t. habiller [de neuf], se kläda upp.
-d, p. a. utkiutad paré F [comme une châsse];
attifé; affublé; accoutré, -ning, attifage
(attifement); affublement; accoutrement,
uppkläng||a, t. grimper, se klänga upp. -ning,
grimpement; om klängväxter äv. rampement;
vanl. ⓞ.
uppklättrila, i. grimper, se klättra upp; på ett
berg gravir une montagne, -ing, ⚙; ibl.
ascension*; ~ på berg asc.* de montagnes*,
uppknytlla, a) délier; dénouer; b) relever [en
nœud], se knyta upp. -ning, a) déliement; 6)
retroussement.
uppknäppila, t. déboutonner, se 3. knäppa upp;
han har rocken -t son habit est déboutonné,
-ning, déboutonnement.
uppkok (-et, -), eg. seconde cuisson;
surcuisson*; c. légère; réchauffement; réchauffage;
konkret F réchauffé äv. fig.; litterärt äv. resucée*; F
rogaton[s]; macédoine*; F potpourri (el. olla
podrida); det är ett andra ~ FP c’est de la
troisième resucée; ~ på gamla historier
salmigondis de vieilles histoires; det är ett d:o
F c’est du réchauffé (FP resucé); giva saften
ett os faire rebouillir le sirop, -ja, t. o. i. 1.
[faire] rebouillir (recuire); om mjoik f.
monter; -t mjölk lait bouilli. 2. äv. fig. réchauffer,
-ning, se uppkok; ibl. ébullition*;
effervescence*; recuit[e*],
uppkomling (-en, -ar), parvenu; ngn gg nouvel
enrichi; nouveau riche, -sjmaner, manières*
(façons*) pl. de p.
uppkomm||a, i. 1. [pro]venir; naître; prendre [sa]
naissance*; pr. sa source; tirer son origine*;
résulter; börja commencer; ibl. sortir;
s’élever; surgir; se former; paraître; monter;
s’établir; procéder; s’engendrer;
s’introduire; hur kan elden ha -it? comment le feu
a-t-il pu prendre? en storm etc. uppkom il se
leva une tempête, etc.; ~ av ngt [pro]venir,
etc. de qc; ibl. être causé par qc; alla
fördelar, som ~ av en sådan förbindelse tous les
avantages qui résulteraient d’une telle
alliance, so -en. 2. se 1. komma B. 39.; han är
nyss -en (uppstigen) il vient de se lever ; d:o ur
en sjukdom il ne fait que de relever de
maladie", se -en. -ande, p. a. möjligen ~ skada
dommage émergent; vid d:o en cas de d.
[ém.]; ~ vinst gain éventuel (ibl. possible),
-en, p. a. nyss -en qui vient a) de monter (se
lever), b) de naître; naissant, jfr -a 2.; ~
fråga question* qui vient d’être posée (mise
sur le tapis); ~ process procès intenté,
uppkomst (-en), 1. eg. élévation*; ibl. sortie*;
tillfrisknande relèvement; rétablissement;
gué-rison*; framgång avancement; fortune*; ursprung
origine*; naissance*; ibl. genèse*;
commencement; berceau; aurore*; génération*; av
sed-vänj ~r or.*; ibl. établissement; utveckling
développement; ibl. agrandissement; n*en av
fiendskapen etc. äv. la source de l’hostilité",
etc.; ~ av en plats a) l’origine* b) le
développement d’une place; denna af är blev
hans han har att tacka sin bror, sin
skickhet för sin ~ il doit sa fortune à ce
commerce, à son frère, à son adresse*; det är
ingen ~ il n’y a rien à gagner (el. pas moyen
d’avancer,pas m. de faire son chemin) par là,
jfr komma sig upp. -historia, genèse*, -sätt,
manière* de naître, etc., se uppkomma î.; façon*
dont qc se produit (el. a été produit),
uppkonstruer||a, t. construire [de toutes pièces];
ibl. F fabriquer, -ing, construction*; ⓞ.
uppkork||a, t. déboucher, -ning, débouchage;
débouchement.
uppkrafsa, t. déterrer; ibl. ouvrir [en grattant],
se krafsa upp.
uppkrupen, p. a. hon satt ~ i soffhörnet elle
[s’]était blottie au coin du canapé,
uppkry||ad, p, a. remis; remonté; refait; F
ragaillardi; F retapé; ibl. mieux; uppfriskad
rafraîchi, jfr krya upp sig ; nu känner jag mig
~ F je suis mieux maintenant, -ande, p. a.
se upplivande /.
uppkryp||a, i. monter en rampant, se krypa upp.
-ning, ⓞ.
uppkräk||as, t. rejeter, se kräkas upp. -ning, 1.
rejet, se kräkning. 2. ⓞ; P renard,
uppkrämp||a, ⚙ tomber (rabattre) le bord,
-ning, ⚙ vid ångpannor etc. tombage;
rabattement.
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
