- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1783

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - trettondagskalas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



veille* de l’Ép.* (el. vanl. des Rois),
-dags-kalas, hålla ~ fêter (vanl. F faire) les Rois, -de,
a. ordningstni treizième; ibl. treize; Erik den
~ Erie treize; fredag[en] den ~ F [le]
vendredi treize; vara den ~ vid bordet être [le]
treizième à table*, -dedag, ~ jul, se -dag.
-[de]del, treizième [partie*], -tal, [nombre]
treize.
trelltumsplanka, planche* (madrier) de trois
pouces [d’épaisseur*], -tumsspik, clou de trois
pouces, -tumsvägg, mur (trå cloison*) de trois
pouces, -tungad, p. a. trilingue, jfr -språkig.
-tusen, grundtai trois mille, -tusende, a.
ord-ningstai tr. millième, -tåig, a. à tr. doigts [de
pied] (el. orteils); tridactyle. -udd, trident;
Neptuni ~ le tr. de Neptune, -uddig, a. à
trois pointes* (dents) ; tridenté ; ᚼ triscupide;
bot. triglochidé; trifurqué; ~ gaffel etc.
fourchette, etc. à trois dents*.

trevlla1, i. tâtonner; ~nde en tâtonnant; à
tâtons; ibl. à l’aveuglette*; ~nde försök {+tâ-
tonnement[s];+} ~ i mörkret biidi. procéder
avec incertitude*; tâtonner; ibl. flotter entre
la crainte et l’espérance*; être en suspens;
d:o angående ngt être dans l’ignorance* de
qc; n’être pas au clair sur qc; ibl. F jeter sa
langue aux chiens au sujet de qc; han de
sig i mörkret genom skogen il traversa la
forêt en tâtonnant (marchant à l’aveuglette*)
dans l’obscurité*; ~ efter något chercher qc
en tâtonnant; ~ på ngt toucher qc en {+tâ-
t[onn]ant.+} — Med beton. adv. ~ sig fram aller
(marcher, [s]avancer) à tâtons; ~ sig fram
till fönstret, porten äv. [s’]approcher [de] la
fenêtre, la porte à tâtons; ~ sig fram till
utgången gagner la sortie à t. ; ~ omkring
errer à l’aveuglette*; ~ sig tillbaka till
sängen regagner le (son) lit à t. -are, zool.
tentacule; antennule*; palpe; vulg. barbillon; sg.
ballon d’essai, -en, p. a. 1. qui vient à bien;
qui réussit (pousse) comme il faut; qui se
développe avantageusement (avec succès).

2. où l’on se plaît; où l’on aime à se trouver
(el. à être, à vivre); où l’on est bien (à son aise*
el. se sent à l’aise*); ibl. où le cœur se
dilate. 3. föråldr. industrieux; laborieux;
diligent; det -na Holland ⓝ l’industrieuse
’Hollande.

trevinklig, a. à trois angles; triangulaire.

trevl|lig, a. om personer o. saker agréable; om saker
äv. confortable; ibl. commode; smakfull [d’un
goût] exquis; gracieux; élégant; förtjusande
charmant; ravissant; délicieux; äv. om ställen,
där man gärna sl&r sig ner, se -en, en bok Ull
livre intéressant (amusant, starkare délicieux) ;
en ~ flicka une jeune fille charmante (giad
réjouie): ibl. FP une gaie luronne; det
kommer att bli en ~ historia ! iron. ce sera une belle
affaire! F ce sera du propre (beau, joli)! det
ären replats c’est un endroit où l’on se plaît
(el. un e. délicieux), se -en, ett rum une
belle chambre; une ‘h. confortable; en ~
stand un bon moment; han är en
sällskapsmänniska il est agréable en société*; il est
d’un commerce agréable; han har ett sätt
il a des manières* [d’être] agréables; det
började, när ... on commença à s’amuser
lorsque ...; finna, ha det se plaire; ibl.
être (se trouver) à r(son)aise*;^wwa ngt
se pl. àqc; nog får han det däri iron. FP on
le fera bien suer là-bas! göra det ~t för ngn
mettre qn à l’(son)aise*; vi hade mycket
nous nous sommes bien amusés; det är
att ... il fait bon ...; det är (var) just ~ti F
nous voilà bien [arrangés]; F n. v. dans de
beaux (jolis) draps; om du tycker att det är

"of, kunna vi stanna kvar en liten stund till si Cela te
fait plaisir (el. t’amuse); F si ça te va (P
chante) ...; det var att få höra je suis
bien aise de l’apprendre, -lighet, 1. (jfr -lig)
agrément; ibl. confort; grâce*; élégance*;
charme; délices* pl. 2. förlustelse amusement;
réjouissance*, -nad (-en), confort; ofta
bien-être, se -lighet, känna ~ se sentir à son
aise*; se plaire, se under -lig ; sprida ~ i
hemmet répandre un sentiment de bien-être dans
la maison; égayer le foyer; sprida ~
omkring sig ibl. mettre tout le monde à l’aise*,
-sam[het], se -lig[het].
trel|våningshus, maison* à (de) trois étages,
-vägskran, O robinet à trois voies*,
-väpp-ling, trèfle, se klöver 1. -årig, a. [âgé] de (ci.
qui a) trois ans; qui dure tr. a.; triennal; bot.
trisannuel, -årighet, triennalité*; triennat.
-åring (-en, -ar), enfant âgé de (ci. qui a) tr.
ans. -års-, i sm*. de tr. ans, se -årig, ~
[ämbetsed triennat; ibl. triennalité*. -årsperiod,
période* de tr. ans; p. triennale,
tria, för mikroskop numéro 3 (trois),

triad (-en, -er), triade*,

triage (-t), triage; vannage,
triandr||ia, s. oböjl. bot. triandrie*. -ist (-en, -er),

bot. plante* triandre.
triangel (-eln, -lar), 1. mat. triangle äv. mus. ;
likbent, liksidig, likvinklig, oliksidig,
olik-vinklig, rätvinklig, sfärisk, snedvinklig,
spetsvinklig, trubbvinklig ~ tr. isocèle, équilatéral,
équiangle, scalène, inéquiangle, rectangle,
sphérique, obliquangle, acutangle,
obtus-angle. -bas, mat. base* d’un tr. -koppling, " ⚙
eiekt. couplage en triangle, -mätning, mesure*
d’un tr. ; îantm. triangulation*; anställa ~
faire la tr. ; trianguler; faire une levée de
plan [en le divisant par triangles], -nät, îantm.
réseau de triangulation* (triangles), -punkt,
îantm. point de triangulation*, -sida, mat. côté
d’un triangle,

triangu||lation (-en, -er), -ering, se
triangelmätning. -är, a. triangulaire,
triar, foid. ⚔ triaire.


triarki (-[e]n, -er), triavchie*.

trias (-en), geol. trias (s höres) ; motsv. adj. tria-

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1787.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free