- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1537

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sprittande ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



glädje tressaillir de joie*; ~ av kvickhet pét.
(être sémillant) d’esprit; ~ av liv F avoir
du vif-argent dans les veines*; ᚼ F être pétri
de salpêtre; ~ av otålighet pétiller
d’impatience* (ibl. ardeur*); det -er i var led
honom un tressaillement saisit tous ses
membres; blodet -er i hans ådror le sang lui
pétille dans les Veines*. - Med beton. adv. ~ till
tressaillir; ibi- sursauter; han spratt till av
rädsla il tressaillit de frayeur*; ~ upp, so ~
till; ~ upp ur sömnen s’éveiller (se
réveiller) en sursaut; jfr följ. -ande, I. p. a.
pétillant; sémillant; frétillant; ~ kvickheter pl.
mots pl. saillants; bons mots qui partent
comme des fusées*; melodi äv. starkt air
endiablé ; vava ~ av llV, se nnder -a. II. adv.
vara ~ glad rayonner de plaisir; tressaillir
(être transporté) de joie*; han är ~ kvick il
est pétillant (sémillant) d’esprit; ~ livlig
pétillant; sémillant. III. s. tressaillement;
élans pl.; pétillement; om en fisk F
frétillement.

spritt||galen, a., se splitter g alen. -naken, a., se
splitter naken.

sprittilning, se sprittande ITI.
spritt ny, a. Se splitterny, -rasande, fou furieux
lier), -språngande ny, F flambant (tout
battant) neuf.


spritllvaror, pl., se spirituösa, -ånga, ⚙ odeur*
d’eau-de-vie*; ibl. exhalaisons* pl.
alcooliques.


spritärter, pl. kök. pois pl. carrés (à écosser);
ibl. p. à la française.


sprudl|el (-eln, -lar), 1. sprudlande
bouillonnement; jaillissement. 2. sprudlande käiia jet
d’eau bouillante; source jaillissante d’eau
minérale; Karlsbadere sprudel de Carlsbad.
-elsten, tuf thermal, -la, bouillonner;
jaillir; sourdre; ende kvickhet (fantasi) esprit
(fantaisie*) pétillant[e].

sprund (-et, -), 1. ⚙ på ett laggkärl bonde*;
bon-don; slå upp ett ~ en tunna débonder
(ôter le bondon d’)un tonneau. 2. i klädesplagg
fente*, -a, t. bond[onn]er; boucher; mettre
le bondon [à un tonneau], -borr,upprym.
mare louche*; med bröststycke mèche* à
COnduC-tenr (tetonï; foret; med tvärstycko
bondon-nière*. -hål, [trou de] bonde*, -maskin, " ⚙
machine* à perforer, -ning, " ⚙
bondonnement; fermeture* à bondon. -såg, ⚙ scie* à
faire des bondes*, -tapp, bondon.

sprutlla1, I. (-an, -or), pompe*; utk. seringue*;
ibl. irrigateur; brandi p.* à incendie;
as-suranse, trädgårdse irr. ; p. [portative].

II. t. o. i. faire [re]jaillir; projeter; lancer;
ibl. jeter; med brand*pruta faire jouer une (les)
pompe[s]*; bespruta arroser; lätt asperger; läk.
seringuer; injecter; faire une (des) injection[s]* (el. ibl. une piqûre) [de]; om penna
cracher; om eldvapen lancer [des flammes*];
blodet ~de endast stötvis le sang ne sortait que
par saillies*; ~ eld (om vulkaner) jeter (vomir)
du feu; hans ögon ede eld ses yeux
dardaient des éclairs; ~ eld och lågor jeter feu
et flammes*; ~ etter (gift) jeter son venin;
valarna ~ vatten projettent de l’eau*; ~ vatten
elden [pro]jeter (lancer) de l’eau* sur le
feu.Med beton. adv. ~ fram jaillir; blodet
ede fram le sang jaillit; ~ in injecter; faire
une injection [de]; ~ in vatten i örat inj. de
l’eau* dans l’oreille*; ~ in i ådrorna inj. dans
les veines*; ~ in morfin i d:o inj. (seringuer) de
la morphine dans; ~ omkring a) i. jaillir de
tous côtés; b) t. jeter (répandre) çà et là (el. F
partout); ~ vpp jeter; lancer; faire jaillir, jfr
~ ut; ~ upp eld (om vulkaner) äv. VOmir; ~ ut Cf) se
e; b) återgiva rejeter; rendre, -ande, se -ning.
-chef, se -mästare, -fisk, zool. a) chétodon (ch
utt. k) rostré (à bec [allongé]); b) biötmask
Ascidia ascidie*; vulg. outre* de mer*, -flaska,
kem. flacon de lavage; fiole* à jet; för parfym,
insektpulver etc. rafraîchisseur; pulvérisateur,
-hus, dépôt (remise*) des pompes* à
incendie. -hal, på valfisk évent. -kanna, arrosoir;
ᚼ chantepleure*. -karl, -langare, pompier,
-makare, fabricant de pompes* à incendie
(el. de seringues*), -manskap, [équipe* de]
[sapeurs-]pompiers pl. -manöver, manœuvres*
pl. des pompes*; jfr -mönstring, -mästare,
maître pompier; chef (capitaine) de[s]
pompiers. -mönstring, inspection* (revue*) des
pompes*, jfr -manöver, -ning, jaillissement;
jet; jeu [d’une pompe]; ᚼ seringuement;
irrigation*; arrosement; arrosage; insprutning
injection*; piqûre*; ~ på ngn, ngt jaill. sur;
irr.* (arr.) de; inj.* (p.*) à, se besprutning.
-oljekanna, seringue* à huile*, -rör, lance*
(canon) de (d’une) pompe ; läk. canule*;
[conduit (tube)] injecteur. -servis, service des
pompes*; pompiers pl. -slang, tuyau [en
cuir]; boyau [d’une pompe], -val, zool. 1.
dauphin géant. 2. baleine* gippar. -övning,
exercice (manœuvre*) des pompes*,
språk (-et, -), 1. tungomål langue*; ibl. langage;
sutt att uttrycka sig style ; ibl. diction*; plume*;
folkspråk patois, se dialekt; egendomligt för klass
el. yrke jargon ; argot; obegripligt baragouin
[-âge]; motsv.adj. ofta linguistique (u höres
barn-e langage des enfants; i barneet dans
le st. enfantin (el. ofta la bouche des
enfants); blomstere langage fleuri; skrif te
langue écrite; hemligt chiffre; taie langue
parlée (courante, usuelle); franska taleet
av. F le français tel qu’on le parle; teckene
langage par signes [convenus]; ure, härlett
~ langue primitive, dérivée; främmande,
moderna ~ langues étrangères, modernes
(vivantes); gamla, döda, levande ~ langues
anciennes (mortes), vivantes (modernes);
högre ~ langage (st.) élevé; i högre ~ dans
le st. élevé; simpelt ~ langage grossier;
langue* vulgaire; grundset langue* du texte

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl ⚔ Militärisk term. ⚓ Siöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat 11.

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free