Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rövarhövding ... - S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-hövding, sc -anförare. -kula, caverne* de
v.; eg. coupe-gorge; repaire de br., se -näste.
-köp, se -pris. -liv, vie" de br.; föra {leva)
~ a) (oväsen) faire du tapage; b) mener
une vie désordonnée (déréglée, de
débauches*); F faire la vie (noce), etc.; ngn gg F
m. une v. de br. -näste, se -kula; fig.
coupe-gorge; ᚼ égorgeoir; speihus tripot, -pack, F
canaille* qui vit de brigandage; pillards pl.;
F tas de brigands; bande* de v. -pris, vil
-prix; p. .-’honteux (dérisoire); det är ~ c’est
fun marché] donné (el. pour rien, ᚼ un
larron de m.): få (sälja för ~ F avoir
(donner) pour un morceau de pain, -roman, ⓞ
roman sensationnel; ibl. F histoire* de
brigands. -slott, se -borg. -tåg, expédition* de
brigandage; ibl. razzia*; vikingars etc. invasion*;
excursion*, -väsen, se röij.
röveri (-et, -er), brigandage; pillage; rapine*;
vol à main armée; maraude*.
s (-et, -), 1. bokstaven, konsonanten ~ la lettre,
la consonne ~ (m. o. *. utt. äss el. ᚼ se);
tonlöst ~ ~ dur[e] (sifflant[e]); tonande ~ ~
adouci[e] (sonore). 2. SS. ändelse nttrvcker ~
a) genitiv de (du, de la, des); b) pl. F les; ^<7
träffade (var hos) Anderssons i gâr F j’ai vu
(été chez) les Andersson. 3. ⚙ [ressort
(crochet) en forme* d’]S. -formig, a. en forme*
d’S. -ljud, son ~ (de (d1, de 1’, d’un[e]) s.),
sabadill (-en, -er), bot. Veratrum sabadilla [varaire*] sabadille*. -frö, semence* de s.*; farm.
ᚼ cévadille*; ~ petite-orge*,
sabbat (-en, -er), [jour de el. vanl. du] sabbat
(utt. saba); ibl. j. de (du) repos; j.dn Seigneur;
biand kristna äv. dimanche; motsv. adj.
sabbatique ; fi l’a, vanhelga ~en obsetver, profaner
(violer) le s.
sabbatsilafton, veille* (soir) du (de) s. -brott,
profanation* du s. (el. du dimanche),
-brytare, profanateur du s., etc., se föreg, -dag, se
sabbat, -firande, observation du S., etc., jfr
-brott; ibl. sabbatisme. -frid, se -vila. -resa,
se -väg. -ro, se -vila. -vila, repos du s. (dim.);
ibl. r. hebdomadaire, -väg, mille hébraïque;
ibl. chemin de sabbat, -år, année* sabbatique,
sabeer (-n, -), Sabéen.
sabeism (-en), sabéisme.
sab|el (-eln, -lar), sabre; ᚼ espadon; P
lar-doire*; krokn, turkisk ~ cimeterre; duell på
~ rencontre* (duel) au s.; hugga på ~ faire
du s. -antilop, zool. Oryx leucoryx algazelle*;
leu-coryx. -bajonett, ⚔ sabre-baïonnette (b.-s.*).
-balja, fourreau de s. -böna, bot. Pbaseolus
vulgaris haricot commun, se turkiska bönor under
böna. -formig, en forme* de Fabre; vetensk.
ensiforme. -fäktning, assaut de s. -fäste,
monture* de s. ; garde* en coquille*, -gehäng, ⚔
ceinturon [de s.]; pendants pl. -handrem, ⚔
dragonne*, -hugg, coup de s. -huggning, se
-fäktning, -klinga, lame* de s. -koppel,
ceinturon de s. -lilja, bot. Gladiolus glaïeul,
-skram-mel, ⓞ; ibl. ⓞ cliquetis d’armes*,
-skram-lare, traîneur de s. ; ᚼ sabreur. -slukare,
avaleur de sabres, -taska, ⚔ sabretache*.
-vä!de, domination* (régime) du s.;
militarisme.
sabin (-en, -er), Sabine, -errovet, l’enlèvement
des Sabines*. -sk, sabin. -sk|a (-an, -or),
Sabine*.
1. sabla, t.. nedn sabrer; tuer; massacrer;
passer au fil de l’épée*; fig. se nedsabla.
2. sabla, a. oböjl. ⓞ FP sacré; F fameux; en
~ lögn un s. mensonge.
sacellani (-et, -er), se komministratur.
sacerdotaiexamen, se prästexamen.
sachsare (-n, -), Saxon.
Sachsen, npr. [la] Saxe.
sachsisk, a. saxon; de [la] Saxe; ~a Schweiz
la Suisse Saxonne; ~t blått bleu de Saxe*,
-|a, I. (-an), språk [le] saxon. II. (-an, -or),
kvinna Saxonne*,
sacka, i. 1. s’affaisser; se baisser, se sjunka;
ibl. se tasser; se seller. 2. i* culer; s’abattre.
— Med beton. adv. ~ akter över, te ~ 2.; ~ av
a) se ~ 2.; b) fig. faiblir; ~ efter, se ~ 2.;
~ i el. åt lä, S ~ ~ 2.
sackarimetjer (-ern, -rar), ⚙ saccharimètre
(cch utt. k); pèse-sirop,
sackarin (-en el. -et), saccharine*, -tillverkning,
fabrication* de [la] s.
sackning (-en, -ar), 1. affaissement; tassement.
2. culée*; culement.
saddiicé (-[e]n, -er), sad[d]ucéen (-enne*). -isk,
a. s. -ism, saducéisme.
sadel (-eln, -lar), 1. selle*; koll. ibl. Charnache~
ment; damn s.* de dame*; klövn bât; polsk
~ s. polonaise; hjälpa ngn ur ~n aider qn
à descendre de cheval; kasta ngn ur ~n vanl.
désarçonner démonter) qn; faire perdre
les étriers à qn; fig. äv. supplanter (F
évincer) qn; lyfta ngn upp i ~n mettre qn en
s.*; sitta fast el. säkert i ~n être bien en s.*;
se tenir bien (ferme) à cheval; ofta être f.
sur ses étriers; d:o osäkert äv. n’avoir point
de jarrets (el. de tenue* à cheval); stiga
[upp] i ~n monter sur la s. ; svinga sig d:o
sauter en s.*; rida med ~ monter en s.*;
d:o utan ~ m. à poil (dos, cru, [cheval] nu). 2. aiakt. hammeln épaule* de mou;
ton. 3. mu», å floi chevalet; ᚼ sillet. 4.
geoi-croupe*; crête*, -blad, ⚙ lame* (bande*,
d’arçon, -bom, ⚙ arçon; batte* [d« la selle])
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
