Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Insamling och odling af medicinalväxter samt kultivering af blodiglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
anses misslyckadt. På grund af det anförda anhöll direk-
tionen därpå, att, om skyldigheten för apotekarne att till-
handahålla allmänheten blodiglar ansågs böra kvarstå, för-
bud mot export af desamma borde utfärdas med straff-
påföljd af någorlunda högt vite.
Något exportförbud blef emellertid icke stadgadt, men
K. brefvet d.
nA 1843 befriade i stället apotekarne från
skyldigheten att tillhandahålla allmänheten blodiglar till det
i medicinaltaxan bestämda priset och stadgade, att apote-
karne tvenne gånger om året skulle till magistraten eller
Iv. befallningshafvande uppgifva det pris, hvartill de under
nästkommande hallar kunde försälja blodiglar.
Frågan om kultur af blodiglar i Sverige uppstod ånyo
år 1855, då fransmannen Babylon de Chamillon erbjöd
sig hos Regeringen att i Stockholms närhet kostnadsfritt
anlägga försöksdammar såväl för uppdragande af iglar som
för tillgodogörande af redan använda dylika. Dessa skulle
nämligen tillvaratagas och användes såsom moderdjur.
Sedan ärendet remitteradts till Sundhetskollegium och där-
ifrån till Apotekaresocietetens direktion, afgaf denna d.
24
/a
1855 yttrande i frågan. Direktionen vitsordade att ett be-
hof af blodigelsodling inom landet verkligen förefunnes
samt framhöll, att societeten, behjärtande detta, själf för
ett par decennier sedan nedlagt stora kostnader på en dylik
kultivering, hvilken dock misslyckats. Ehuru bekvämare
kommunikationer visserligen sedermera bidragit till att af-
hjälpa brist på iglar, i det att man från utlandet kunnat
införa sådana i tillräcklig mängd, ansåg societeten dock, att
priset å dessa djur borde kunna genom ökad tillgång ställa
sig lägre till allmänhetens båtnad. Af denna orsak uttalar
direktionen såsom sin förhoppning, att B. de Chamillons
förslag måtte på det kraftigaste understödjas. 1
Någon an-
läggning af en igelodling kom emellertid icke till stånd.
1
Omsättningen af blodiglar i Sverige hade visserligen vid denna
tid redan minskats men var dock ännu betydande. Enligt C. It’. Sebardt,
Svenska Läkaresällskapets förhandlingar 1890, sid. 129, såldes på hof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
