Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farmaciens utveckling i vetenskapligt hänseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
Kap. 28 afhandlar beredningen af Aquae destillatse.
Under det att dessas framställning i öfrigt synes hafva
varit fullt rationell, kan däremot föreskriften att för aflägs-
nande af biåslukt utsätta vattnet för frysning eller solljus
sägas hafva varit mindre lyckligt vald. De destillerade
vattnen voro af tre slag »aquosse, vinosae och spirituösas
beroende på, om drogen underkastades destillation enbart
med vattenånga, eller om något vin eller sprit tillsattes vid
densamma.
Kap. 29, S pir i tus, indelar dessa i flera grupper. »Spi-
ritus ardens eller inflammabilis» motsvarade våra dagars
destillerade, aromatiska spiriter. Till »Spiritus urin osus el.
alkalinus» hörde exempelvis Spiritus Cornu Cervi och Spi-
ritus Salis ammoniaci aquosus (ammoniak). »Spiritus urin-
osus oleoso spirituosus» framställdes af ett »lutsalt, salmiak
och Spiritus Vini», och »Spiritus acidus» definierades såsom
en »sur vätska, bestående af salt och vatten, som fås genom
torr destillation af ämnen ur alla tre naturens riken». Här-
med förstod man syror. Sålunda förekommo Spiritus Nitri,
Vitrioli och Salis communis. Med »Spiritus acido oleosus»
menades en mer och mindre flyktig vätska, »bestående af
en syra, olja och vatten, som fås af alla tre naturens riken».
Hit hörde exempelvis Spiritus Formicarum. Den sista
gruppen, »Spiritus acido-oleosus mineralis», omfattade syre-
estrar såsom Spiritus Nitri dulcis och Spiritus aethereus
vitriolatus.
Med de i Kap. 30 afhandlade Liquamina eller O le a
per deliquium, hvarmed förstods »den vätska, som fås då
en kropp af de vattenpartiklar, som i luften finnas, uplöses
och sönderflyter, äfvenledes den vätska som genom förrutt-
nelse fås af vissa animaliska kroppar». Exempel på dylika
vätskor voro Liquamen Salis Tartari och Liquamen Lum-
bricorum.
Kap. 32 afhandlar Sal t er. Ett salt definieras som »en
kropp, som lämnar smak på tungan, uplöses i vatten, är i
elden antingen beständig eller flygtig, i anseende til olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
