Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täxt - Ludvig Norman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUDVIG NORMAN. 79
gynnare, hvilka beredde honom tillfälle till fortsatta musikstudier
i Leipzig under fyra år. Norman gjorde här snabba framsteg
och utvecklades hastigt under sådana lärare som Hauptmann,
Rietz och Moscheles, hvilka jämte Gade och Schumann hade
ett stort inflytande öfver den unge tonsättarens kommande rikt-
ning. Kamrat med Halfdan Kjerulf stod Norman i vänskaps-
förhållande till denne begåfvade kompositör lifvet igenom. Ge-
nom Schumanns bemedling utkom hans första opus "Zwei Kla-
vierstöcke" (1851) på det ansedda Kistnerska förlaget i Leipzig,
hvilket senare äfven förlagt åtskillig annan af Normans instru-
tnentalmusik.
Vid hemkomsten till Stockholm fick Norman snart anse-
ende som skicklig lärare och gjorde sig äfven bemärkt som
uppträdande konstnär och kompositör. Han blef 1858 lärare i
komposition och instrumentering vid Musikaliska akademien,
där han äfven ett par år var praeses, och gjorde sig såväl på
denna plats som såsom anförare för ’^Nya harmoniska sällska-
pet" känd och värderad för sina gedigna kunskaper och sin stora
dirigentförmåga. Redan vid trettio år, 1861, utnämndes han
till chef för hofkapellet och kvarstod på denna ansvarsfulla post
till 1879, ännu till sista året af sitt lif anförande kapellets sym-
fonikonserter. Operan stod under hans ledning på sin höjd-
punkt med utmärkta sångförmågor bland de uppträdande ar-
tisterna och en orkester, som täflade med utlandets bästa. Verk
af Gounod och Wagner samt Hallström gingo då öfver scenen
första gången.
Sedan Norman tagit afsked från kapellmästarebefattningen,
ställde han sig jämte doktor Svedbom i spetsen för den 1880-
stiftade Musikföreningen i Stockholm, förande den framåt till
stor fulländning. Riksdagen 1883 beviljade honom en lifstids-
pension på två tusen kronor, flera ordensutmärkelser kommo
den ansedde musikern till del, och han erhöll 1884 af Svenska
akademien prismedalj för förtjänster såsom musiker och skrift-
ställare. Norman redigerade några år "Tidning för theater och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
