Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täxt - Franz Berwald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det. Först tjugutre år senare fick man i Sverige upp ögonen
för detta mästerverks skönhet, men då var kompositören redan
död. Det erkändes då enhälligt af pressen såsom “ett verk af
utomordentlig storhet och skönhet, djup lärdom och eldig,
egendomlig uppfinning. En sådan ursprunglig idérikedom och ett
sådant själfständigt formsinne verka oemotståndligt.“ —
“Intrycket af denna symfoni är i sanning öfverväldigande; så
kolossal, så originell, full af fantasi, sköna idéer och schwung
är den alla satserna igenom. Därjämte intresserar den oaflåtligen
genom sitt märkvärdiga kontrapunktiska arbete, sin egendomliga,
men effektfulla instrumentering.“
Kompositören vände nu åter sitt fosterland ryggen och
begaf sig ut att söka det erkännande detta vägrat honom. Han
gaf framgångsrika konserter såväl i Wien, där “Ein ländlichcs
Verlobungsfest in Schweden“ uppfördes med Jenny Lind i
hufvudrollen, som i flera tyska städer och invaldes bland annat
till hedersledamot af Mozarteum i Salzburg.
Först 1849 slog Berwald sig på allvar ned i Sverige.
Efter att förgäfves hafva sökt platsen som hofkapellmästare i
Stockholm och director musices i Uppsala, fick han åter slå
sig på praktisk verksamhet. Han var under några år disponent
vid Sandö-verken i Norrland sedan någon tid vid Sandviks
glasbruk nära Stockholm och ägnade sig äfven med framgång
åt tegelslageri, dessemellan bosatt i hufvudstaden. Den
medfödda begåfningen och praktiska förmågan gjorde att han
med lätthet satte sig in i dessa olika uppgifter och äfven däri
visade sig äga framtidsblick. Så lät han på Sandö uppföra det
första gjuthus (af en massa bestående af kalk och sand) i Sverige
utan att själf ha varit med om något dylikt, men huset blef
förträffligt.
Berwald invaldes ej förrän vid sjuttio års ålder till medlem
af Musikaliska akademien, en gång förut föreslagen men
tillbakasatt för en buntmakare Vogel, hvars musikaliska förtjänster
voro inhöljda i dunkel. Han var under sitt sista lefnadsär lärare
i komposition och instrumentation därstädes och var just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
