- Project Runeberg -  Svenska tonsättare under nittonde århundradet /
24

(1908) [MARC] Author: Lina Lagerbielke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täxt - Erik Gustaf Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34 SVENSKA TONSÄTTARE.

munterhet, helt högt utbrast: ’’Kors, min söta, hvad har jag^
nu gjort? Har jag inte burit mig riktigt åt igen?’*

Musikvännerna samlades ofta hos Geijer och utförde med
förkärlek Mozarts kvartetter m. m.; äfven staden gästande konst-
närer mottogos med stor gästfrihet. Så var det Geijer, som
först framförde Jenny Lind för Uppsalapubliken (2000 personer)
och efter konsertens slut, öfverväldigad af hennes oförlikneliga
röst, slöt henne i sina armar. Hon var sedan gäst i Geijers
hem och sprang på eftermiddagen änkleken med professorer
och studenter. Geijer blef en af hennes trognaste vänner till
sin död och besökte henne under sin sista resa 1846 i Aachen;
henne tillägnade han äfven sina sista kompositioner "Sparfvens
visa" och "Kommer solen".

I Geijers hem mottogs äfven A. F. Lindblad, som af pro-
fessorn först gjordes till student och sedan fick ledning för sina
musikstudier. Tillsammans med honom utgaf Geijer sitt första
häfte sånger 1824; andra följde 1834, 36 och 40. De första
sångerna hade framträdt i Atterboms "Poetisk kalender" åren
1814— 1820. Efter Geijers beryktade politiska "affall", dik-
tade han den gripande sången "Ensam i bräcklig farkost vågar";
detta skedde nyårsdagen 1838 efter en häftig dispyt med Lind-
blad Kos landshöfding Järta. Följande morgon, då Lindblad
just skulle sätta sig upp i vagnen för att lämna staden, mottog
han det ännu fuktiga notbladet med vännens sång; hans ögon
tårades vid genomläsningen — "det behöfs intet annat svar"
var hans återhälsning med budet.

Geijer stod alltid i det bästa förhållande till studenterna
och var af dem som lärare nästan dyrkad. Han älskade äfven
dem, och så snart han kompone^-at något, var hans första tanke
"detta ska* studenterna sjunga". Marscherna äro särskildt stäm-
ningsfulla, Narvamarschen 181 8 och Gustaf- Adolfsmarschen
1832 — Fädernesland, hvars härliga minnen — samt den ur
Lidners Medea — O yngling, om du hjärta har.

Det var ett naturbehof hos Geijer att komponera och ge
hvarje stämning uttryck i toner. Så säger han själf:

-1


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sveton19/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free