Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fälttåget i Ryssland 1609—10. De la Gardie och Skopin-Sjujskij. Moskvas befriande och slaget vid Klusjino (Mars 1609—juni 1610)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
till en säker ort. Det erbjudna hade icke varit dem tillräckligt;
de hade börjat plundra och öfverfalla sina befälhafvare. Den
yttersta grunden till katastrofen hade varit soldens innehållande,
och skulden folie därför på tsaren och hans rådgifvare. Fältherrens
föreställningar i detta stycke hade icke beaktats. Först under
själfva slaget hade man lofvat trupperna några hundra tusen
rubel, men 20,000 rubel, förut utdelta, hade varit tillräckligt att
göra dem villiga. Furst Dmitrij hade så ifrigt manat på
uppbrottet från Mozjajsk, att man icke fatt tid att utdela befintliga
förråd. Det vore mot allt krigsbruk att slås, innan folket blifvit
tillfredsställdt. Ryssarnas girighet och egensinnighet, ingen
fiendens tapperhet, hade förorsakat olyckan. Nu ville De la
Gardie med sina 1,500 man draga mot Novgorod och på läglig ort
samla sina öfriga trupper; tsaren borde medverka härtill.
Fältherren ville också kalla till tsarens tjänst de stridskrafter, sora
funnes i Jama, Koporje och Kexholms län, på Viborgska
gränsen och i Finland. Tsaren kunde därför vara vid godt mod och
räkna på ytterligare undsättning. Men han å sin sida borde
ofördröjligen vidtaga åtgärder för Kexholms öfverlämnande. I
sådant syfte och för att hålla folket till trohet kunde han
lämpligen sända furst Dmitrij till Novgorod. Samtidigt måste också
penningar anskaffas, så att icke också den återstående hären
rymde landet. Till tsarens kommissarie vid denna besoldning
föreslog De la Gardie den af honom och krigsfolket väl kände
Buturlin, med hvilken fältherren också kunde förhandla om andra
ärenden.1
Ungefär samtidigt hade tsaren skickat ett liknande
besvärs-bref till De la Gardie, innehållande den ryska uppfattningen af
katastrofens orsaker. Det framkom till fältherren den 5 juni
och besvarades af honom fyra dagar senare. Tsaren hade
framhållit det tappra motstånd hans broder gjort i sin vagnborg;
De la Gardie erkände detta, men invände, att ryssarna bort
samverka med den öfriga hären och att de dessutom försummat
1 De la Gardie till tsar Vasilij, Vydropusk (Wittripustt) 29 juni 1610,
kop. Dorp. UB. Ett bref med liknande innehåll sändes samtidigt till furst
Dmitrij Sjujskij; det nämnes dock däri intet om dennes skuld och
försumlighet. I intetdera brefvet beröres naturligtvis De la Gardies aftal med
Zolkiew-ski. — Widekindi 213 f., /. u. 176 f. relaterar samma bref, som han låter
afsändas från Torzjok. Den utsmyckande frasen »sceptra non trepida manu
gestanda» förkommer icke i De la Gardies bref och har af Widekindi lånats,
endast såsom retorisk fras, ur ett annat sammanhang (/. u 126).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
