Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning. Freden i Teusina. Gränsregleringen och Kexholms öfverlämnande (1595—1597) - Ryska kraf på Kexholms öfverlämnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6
testerat mot hertigens försök att göra anspråk på äran och
tacken för det ryska fredsverkets lyckliga afslutande, liksom
konungen också häfdade sin uteslutande rätt att med korskyssning
bekräfta traktaten.1
Vid denna tid (okt. 1596) hade emellertid både konungen
och hertigen börjat erhålla budskap, som tydde på allvarlig fara
från de besvikna moskoviternas sida. Sedan våren hade
särskildt utsedda kommissarier uppehållit sig i Nöteborg för att
afvakta och pådrifva Kexholms öfverlämnande; med oförrättadt
ärende hade de lämnat gränsen 30 sept.2 Nästan omedelbart
därefter inlupo till de svenska gränsfästningarna underrättelser
-om begynnande truppsamlingar på den ryska sidan, och ett af
tsaren 10 okt. 1596 utfärdadt förbud mot handel med Sverge
gjorde sig genast kännbart.8 Sigismund fick snart från sina
tromän i Estland, främst Niklas Rask, mottaga enträgna
föreställningar, att man icke genom att orättvist förhålla ryssen
Kexholm borde ådraga landet ett nytt krig. Denna fästning lade
för sitt underhåll stora bördor på angränsande län; i jämförelse
med de fördelar, som vunnits genom freden och
gränsläggningen, vore dess förlust utan betydelse. Hertigens halsstarrighet
i denna fråga kunde misstänkas vara beräknad att inveckla
konungen i ett nytt krig.4 Ytterligare underrättelser läte befara, att
ett sådant inom fa veckor skulle utbryta; gränsprovinserna vore
utblottade och Viborg liksom Narva hade nyligen varit utsatt
1 Sigismund till ständerna i Uppland, Vars ja va 30 juni 1596.
Sigismunds konc.
* Bantysj-Kamenskij IV, 134. — Gödik Finke till Klas Fleming, Porkala
19 okt. 1596. (Kop. MuscovGränskommissKopiebok från Kankas.) Det
heter där efter några ryska köpmäns berättelse: » . . . i Rysland gåår stoort
omtaal, thet the Suenske ähre så lättfärdige och inthet achthedt breeff eller
segll, hwarmedh them Kexholm igen låfuedt är, så snart grentzerne skulle
ware rättedhe. Och haffue widh Nöttborgh legadt någre woiuoder altt seden
i wåres intill denne tydenn, huilche wore beskeedde aff Storfursten att tage
emoot Kexholm, the ther nu tedhan äre bortrychte till Muscowen igenn och
-meentte sig wille ware endtskyllede för blodzuthgiutelse, som skee kunne ...
Menn nu seden the förbette woiuoder wore bort dragne, gåår stoor fruchtan
på grentzenn om nytt krygh.»
9 Nikl. Rask till Joh. Tid. Bultius, Reval 19 okt. 1596. Orig. Bref t.
Sigismunds sekr. Det framgår af detta bref, att Jöran Boije riktade liknande
föreställningar till konungen och hertigen.
4 Bantysj-Kamenskij IV, 134. Arv Eriksson till Henr. Eriksson (Tavast),
Narva 7 nov. 1596. Orig. Tavastsaml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
