Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning. Freden i Teusina. Gränsregleringen och Kexholms öfverlämnande (1595—1597) - Tvister om fredens tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Samtidigt med denna maktpåliggande förrättning hade
liknande förhandlingar ägt rum också på den återstående
gränssträckan, mellan Estland och Ryssland, äfven detta i enlighet
med fredstraktatens bestämmelser. Mellan de
befallningshafvande i Narva och Ivangorod hade det ännu efter 18 maj 1595
icke saknats anledning till fortsatta slitningar. De svenska
krigsfångarna började visserligen i stort antal föras från Ryssland
tillbaka öfver gränsen, och man kunde endast besvära sig öfver
att åtskilliga enligt förljudande blifvit med tvång omvända och
kvarhållna i rysk tjänst. Men handeln hade svårt att komma
i gång i de för ryssarna obekväma former, som fredstraktaten
stadgade: den ryske vojvodens uppenbara oginhet framkallade
motsvarande åtgärder från svensk sida. De ryska köpmännen
besvärade sig öfver den svenska införseltullen, som efter
erläggandet af den ryska utförseltullen kändes dubbelt betungande.
De påstodo, att ingen tull uppbures af svenskarna i Ryssland,
och funno det hårdt att skatta tvenne gånger, då de blott förde
sitt gods tvärs öfver ån; i Reval vore de hellre villiga att betala
dylika pålagor än i Narva. — Sigismund tillråddes af sina
förtroendemän att gifva efter för dessa klagomål, emedan handeln
annars skulle söka sig väg till Archangel eller Pskov.1 Hertig
Karl hade skyndat att anbefalla särskilda underhandlingar i
denna fråga och ville samtidigt påskynda fångutväxlingen och
den ryska beskickningen till Sverge.2 De omsider anlända ryska
gränskommissarierna afböjde emellertid alla förhandlingar, som
icke stodo i direkt samband med deras af tsaren ålagda
uppdrag. Men äfven detta gaf anledning till en segsliten tvist: man
gjorde ömsesidigt anspråk på en holme i Narovaån, som fordom
cit. bref af 29 apr. är dateringen »Mikaëlis dag, som är 3 veckor fore jul»,
hvilken tidsbestämning med rätta väckt Hildebrands förvåning. Tydligen
föreligger en förväxling mellan Mikaëlis och Nikolai dag (6 dec.) I sin fullmakt
för Gabr. Tomasson 29 okt. 1596 {HKReg.) talar hertig Karl om mötet som
utsatt till Nikolai tid.
1 Arvid Eriksson till hertig Karl, Narva 12 juli (orig. Ingr.), och hans
cit. bref till hert. 1 okt. 1595. Jöran Boije, Arvid Eriksson och Nikl. Rask till
Sigismund, Narva 20 febr. 1596. Orig. Bref t. Sigismund. — I sitt bref till
hert., Reval 22 jan. 1596 (orig. fngr.), meddelar Arv. Eriksson, att tullen i Narva
intet inbringar, att ryssarna flytta sin handel till Pskov och att de höjt
tullen till 5 °/o.
a Hertig Karl till kommissarierna i Teusina 27 juli; instruktion för Arv.
Eriksson, Didr. Strick och Ambr. Palmbaum 8 aug. 1595. HKReg. (en föreg,
instruktion för Jakob Klasson m. fl. under 29 juli troligen annullerad.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
