Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.2. Järntillverkningen. Af professor J. G. Wiborgh, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TACKJÄRNSTILLVERKNINGEN.
649
För eldningen åtgår särskildt omkr. W % ved. Ugnskolningen lämnar
högre kolutbyte än kolning i mila, men kolen anses äga något mindre
värmeeffekt, emedan de ej blifva fullt så väl kolade. Direktören för
Stora Kopparbergs Bergslag, E. Ljungberg, har konstruerat kolugnar af
helt annan typ, hvilka begagnas vid Domnarfvet. Ugnarna äro försedda
med eldstäder och flera sammanbyggda i en rad, endast skilda genom
en mellanvägg, samt med kanaler och ventiler förbundna med hvarandra,
så att om en af dessa ugnar är under uppvärmning, gå vattenångan och
gaserna in i nästa ugn för att där torka veden, och då den är torr
där, börjas eldningen äfven i denna ugns eldstäder, hvarvid gaserna
få ingå i en tredje ugn o. s. v., så att det hela bildar ett slags
ringugnssystem. Arbetskostnaden blir billig, vedåtgången mindre
och kolen af ungefär samma beskaffenhet som ugnskol i allmänhet.
Stenkol. De svenska stenkolen äro odugliga till koksning och hafva
ej fått någon användning inom järnhandteringen. Stenkol, som här
nyttjas till generatorer etc., äro alltså importerade.
Koks. I Sverige finnes endast en koksfabrik, nämligen vid Islinge
i närheten af Stockholm, hvilken bereder koks af importerade
stenkol. Fabriken har 30 koksugnar af Coppées system samt vaskverk,
hvars maskiner drifvas med gas från koksugnarna såsom bränsle. Ärliga
tillverkningen är 20,000 ton koks, hvilken inom landet förbrukas
för kupolugnar och andra ändamål.
För vår torftillverkning redogöres längre fram under
afd. Tillverkningsindustri. Inom järnhandteringen begagnas
bränntorfven uteslutande i generatorer för vällugnar och
martinugnar. Tor f kolet har ännu icke fått någon användning vare
sig till tackjärnstillverkning eller vid härdfärskning, hvartill
orsaken ligger i dess betydande fosforhalt.
Tackjärnstillverkningen.
En öfversikt af produktionen af tackjärn inom samtliga länder sedan
år 1871 lämnas i tab. 100, och en framställning i diagrammatisk
form af produktionen i Sverige under hvarje år sedan 1866 meddelas å
sid. 657. I tab. 101 lämnas en del statistiska detaljer tjänande att
TAB. 100. Tackjärnstillverkningen i samtliga länder. I ton.
Land.
Årligen
1871/75.
Årligen 1876/80.
Årligen
1881/85.
Årligen
1886/90.
Årligen 1891/95.
År 1898.
Sverige
332,456 6,561,822 589,353 1,945,661 315,981 152,966 1,264,637
388,702 2,284,265 335,271
357,224 6,764,586 495,411 2,176,468
186,284 231,856 1,517,778 427,887 2,603,767 356,162
429,377 8,227,085 719,761 3,410,516 475,247 185,426 1,899,406
493,421 4,369,914 476,890
446,578
7,883,201 780,874 4,214,549 573,299 233,889 1,692,741 695,498
7,192,581 569,165
471,147 7,360,536 766,098 5,081,844 686,432 322,622 2,006,291
1,184,515 8,263,142 607,778
531,766 8,769,249 982,748 7,312,766 957,836 469,404 2,534,427
2,195,042 11,962,317 773,793
Storbrit. o. Irland .... Belgien ...................
Tyskland
Österrike ........... .
Ungern ................
Frankrike
Ryska riket ......
Förenta staterna ...... Andra länder ............
Summa
14,171,114
15,117,423
20,687,043
24,282,375
26,750,405
36,489,348
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
