Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII.2. Fiske. Af fiskeriinspektören fil. dr R. Lundberg, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKODLING. - FISKERILAGSTIFTNING.
615
fiskhandlare hålla särskilda sumpfiskefartyg stationerade vid
kusterna och uppköpa ålen för export till Tyskland. Såsom så ofta
annars, stannar härigenom hufvudvinsten af rörelsen hos utlänningar.
Af öfriga insjöfiskar, som äro af vikt för fisket, må nämnas gäddan,
abborren^ ytterst allmänna, gösen, som har mera inskränkt utbredning
men står högt i pris, laken och af cypriniderna braxen, iden, mörten
m. fl. Bland laxfiskarna äro siken och siklöjan af vikt för fisket,
synnerligast norr ut, och äfven rödingen samt liarren äro föremål
för fiske. Den sistnämnda förekommer äfven i Botten-hafvet. Öfriga
sötvattensfiskar äro för fisket af mera underordnad betydelse.
Fiskodling.
Sverige är, såvidt kändt, det första land i Europa, där försök gjorts
att genom särskilda anordningar befordra de vanliga insjöfiskarnas
lek i syfte att förbättra fisket. Redan 1761 offentliggjorde
borgmästaren i Linköping K. F. Lund i Vetenskapsakademiens handlingar
en uppsats »Om fiskplantering i insjöar», där han redogjorde för en
metod att utkläcka abborre och andra insjöfiskar (ej lax) uti med
ris beklädda sumpar. Hans försök råkade sedan i glömska, ända tills
på 1850-talet fiskodlingsförsök åter började, och det var först år
1865, som en fullständig anstalt för laxodling på statens bekostnad
inrättades, hvilken »normalanstalt» sedan blef mönster för en hel
hop sådana anstalter inom landet, af hvilka f. n. finnas omkring
40 stycken.
Fiskodling i dammar drefs i äldre tider vid klostren och å en del
större gods, särdeles i Skåne, dit karpen infördes från Danmark
på 1500-talet. Dessa äldre dammar förföllo sedermera. Först i
senare tider har odling af karp börjat drif-vas, och vi hafva vid
Gustafsborg i Skåne en större anläggning af karpdammar efter tyskt
mönster, anlagd 1879. Därifrån försåldes 189G karp för omkring
20,000 kr., hufvudsakligast till Tyskland. Karpen kan emellertid
trifvas ända uppe i Värmland, hvarest en mindre anläggning finnes
vid Långbanshyttans bruk. Ar 1890 anlades på statens bekostnad vid
Finspång i Östergötland en Fiskodlings- och sötvattensbiologisk
anstalt med mindre dammar, i syfte att utgöra en försöksstation för
dammkultur och sötvattensbiologiska undersökningar. Vid Engelsberg
i Västmanland har ett bolag för drifvande af fiskodling i dammar
gjort en större anläggning, hufvudsakligen åsyftande uppfödande
af foreller, särskildt en från Amerika införd art, regnbågforellen
(Salino irrideus), m. fl. laxartade fiskar.
Fiskerilagstiftning.
Angående äganderätten till fiske finnas bestämmelser redan i våra
äldsta lagar och i allmänna lagen af 1734, men lagbestämmelser till
fiskets skyddande kommo sent till stånd i vårt land, nämligen först
genom allmänna fiskeristadgan af 1766; den nu gällande fiskeristadgan
är af den 17 oktober 1900. Bestämmelserna rörande äganderätten äro
dock numera ur fiskeristadgan afskilda och ordnade genom en särskild
»lag om rätt till fiske» af den 27 juni 1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
