Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.2. Allmänna läroverken och likartade undervisningsanstalter - IV.2.c. Högre flickskolor, af fröken Hilda Casselli, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA
ODLINGEN.
Åtskilliga af de privata flickskolorna ha egna skolliuslnjggnader,
andra nödgas använda vanliga boningshus, hvilka särskildt i
hygieniskt afseende ofta lämna mycket öfrigt att Önska. Skolkursens
längd är växlande. Den upptager i allmänhet 7 eller 8 år. Antalet af
sju- och åttaklassiga skolor torde vara ungefär lika. Ett mindre
antal skolor har endast 5 eller 6 klasser. Därjämte hafva de
flesta skolor 2 eller 3 förberedande klasser. I dessa undervisas
med få undantag äfven gossar. Omkring 20 skolor hafva en eller
flera fortsättningsklasser.
Undervisningsämnena äro hufvudsakligen desamma som i Statens
normalskola för flickor. Dock tillkommer i somliga skolor ett eller
annat ämne. Sa omfattar slöjden i några skolor icke blott vanliga
kvinnliga handarbeten utan ock träslöjd och pappslöjd. Några få
skolor meddela i högsta klassen undervisning i konsthistoria. I
14 skolor undervisas i huslig ekonomi i någon eller några af de
egentliga skolklasserna, vanligen endast i den högsta.
De särskilda ämnenas ställning i skolan är ganska olika. Mest gäller
detta om de främmande språken. I de flesta skolor är franskan det
grundläggande språket, i de andra tyskan. Engelskan är vanligen
det tredje språket men inträder dock i några skolor såsom det
andra. Men också andra ämnen, såsom matematik och naturkunnighet,
läsas till mycket olika omfång i olika skolor.
I de flesta skolor äro två främmande språk valfria, i några alla
tre. Valfrihet förekommer i somliga skolor äfven med afseende å
andra ämnen, såsom geometri och vissa öfningsämnen.
Fortsättningsklasserna ha vidt skilda ändamål och äro därför mycket
olika inrättade. Några äro afsedda att bereda till mogenhetsexamen
eller till inträde vid Högre lärarinneseminariet, andra att utbilda
lärarinnor eller att bibringa eleverna större insikter i åtskilliga
ämnen.
Mogenhetsexamen aflägges vid 5 högre flickskolor (4 i Stockholm och l
i Malmö). Rättighet för kvinnor att aflägga denna examen beviljades
1870. Under de första tio åren begagnade sig ganska få af denna
rättighet, men antalet har efter hand ökats och har under hvart
och ett af de sista tre åren uppgått till 50 och däröfver. Hela
antalet i mogenhetsexamen godkända kvinnor till och med utgången
af år 1898 utgör 519.
I de flesta skolor undervisa såväl lärare som lärarinnor. Lärarne,
som med få undantag hafva sin egentliga anställning vid de allmänna
läroverken, undervisa i allmänhet blott ett fåtal timmar och
ersättas pr lärotimme. Lärarinnornas aflöning är, särskildt med
hänsyn till de stora kompetensfordringarna, i allmänhet mycket
låg och torde i medeltal ej öfverstiga 1,000 kronor; till och
med de flesta föreståndarinnor uppbära endast 1,200 å 1,500
kronor jämte bostad och vedbrand. - För lärarinnor finnas tvenne
pensionsinrättningar. Den ena, stiftad 1855, är afsedd för lärarinnor
i allmänhet och underhålles hufvudsakligen genom delägarnes egna
af gifter. Den andra, stiftad år 1886 och afsedd uteslutande för
de högre flickskolorna, upptager jämväl delägarafgifter, men dessa
betalas delvis af vederbörande skolor, hvarjämte bidrag utgår äfven
af statsmedel.
På initiativ af riksdagen tillsatte regeringen 1885 en kommitté
med uppdrag att undersöka, i hvad mån flickskolorna behöfde och
förtjänade ytterligare understöd. Denna kommitté, den första
officiella kommitté i hvilken kvinnor insatts, underkastade
flickskolorna en grundlig undersökning såväl genom infordrande af
detaljerade upplysningar från de respektiva läroanstalterna som
genom besök i ett stort antal skolor i olika delar af riket. Såsom
en frukt af dess utlåtande kan anses den höjning i statsanslaget
till flickskolorna, om hvilken här ofvan är taladt; äfven efter
detta ökade bidrag måste dock tvifvelsutan dessa skolors ekonomiska
ställning betraktas såsom mindre gynnsam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
