Sveriges land och folk / 181 (1901) Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.2. Statsförvaltningen - III.2.b. Den officiella statistiken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Statistiska centralbyrån utgifver fortfarande den svenska
befolkningsstatistiken, så väl känd och högt uppskattad i
denna vetenskaps historia. Redan den svenska kyrkolagen af 1686
ålade prästerskapet att föra fortlöpande längder öfver sina
församlingars folkmängd samt öfver vigda, födda och döda; när
(efter vissa förberedande försök, sträckande sig tillbaka ända till
år 1721) den vetenskapliga behandlingen häraf begynte år 1749,
fanns alltså redan en sextioang rutin att bygga på. Härigenom
förklaras det annars nästan obegripliga faktum, att den svenska
befolkningsstatistiken »föddes fullvuxen». Ännu i dag utgöra
prästerskapets anteckningar nära nog den enda källan för denna
statistik. I fråga om bearbetningen har dock från och med år 1860
den viktiga förändringen vidtagits, att primäruppgifterna från
församlingarna numera ingå icke i form af färdiga tabeller utan
i form af nominativa förteckningar, hvilkas sammanräknande och
bearbetning äro förlagda till Statistiska centralbyrån.

Statistiska centralbyråns hus. Foto. K. SIDENBLADH j:r.

Äfven folkräkningarna i Sverige (och dess gamla dotterland Finland)
grunda sig fortfarande på prästerskapets längder, i stället för
att man öfverallt annars utför dem genom hela härar af speciella
räknare, som på folkräkningsdagen spridas öfver landet. Den svenska
metoden förefaller i allmänhet mycket egendomlig för främmande
forskare, och af personer, som ej haft tillfälle att lära känna
den svenska förvaltningens beundransvärda säkerhet och stadga, har
metodens värde ofta betviflats. Så har t. ex. skett af den allmänt
kände tyske statistikern G. von Mayr, i hans stora »Statistik und
Gesellschaftslehre», ett arbete som förmodligen för långa tider
kommer att blifva ett hufvudverk inom sin vetenskap. Då så är och
frågan för oss svenskar är af ej ringa betydelse, kan det i en
statistisk handbok öfver Sverige icke vara olämpligt att i största
korthet söka bemöta denna kritik.

Herr von Mayr grundar sin åsikt om den svenska metodens
bristfällighet därpå, att vid förandet af fortlöpande längder
tillkomsten (genom födelser och inflyttningar) alltid visat sig
lättare att följa än afgången (genom dödsfall och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>