Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 252 —
Efter ifrigt sökande och sedan Svenske förlorat
allt hopp att träffa sin morbror före middagen, beslöt
han att vänta till aftonen, då. denne enligt värdinnans
bestämda försäkran skulle besöka fröken Beata.
Där hade nu Svenske suttit en god timme i
orolig väntan att biskopen skulle infinna sig. Ändtligen
öppnades porten till stora gatan, men det var Stina
som kom i stället för den väntade.
»Du har varit länge ute, klockan är redan sju»,
hördes gumman banna, då Stina andtruten stack in
sitt anlete genom dörren.
»Herre jemini, så orolig! — Det var ju nyss i
minuten, som jag gick bort, vet jag.»
»Nå — har du uträttat hvad du skulle?»
»Hans högvördighet kommer hit i afton,
hanshög-vördighet hade nyss gått ut, då jag var i hans logis,
och klockan var då endast kvarten öfver sex.»
»Du skulle vara hos honom innan half sex.»
»Hennes nåd är då riktigt försmädlig, liksom en
tjänare icke skulle få se sig omkring en smula utan
att löpa som en blindbock genom gatorna — och så
är det ett så’nt fasligt väder — och långe grefven där
nero på gatan står lik i dag, skall hennes nåd veta.
Och så tyckte jag att det skulle vara roligt för hennes
nåd att få veta huru likrummet såg ut — men herre
min skapare, hvad det är för ena lik nu för tiden»,
fortfor hon, då gumman icke ville höra på hennes prat
— »icke en gång peruk på liket — till svepning var
intet annat än skjorta och lakan, allt efter den nya
lagen, kantänka____»
»Bästa tant» — inföll Svenske, som ju mer tiden
led vardt dess oroligare, »det synes som han ej skulle
komma; jag måste då söka honom på annat håll.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
