- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
94

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 94 —

»Sextio år! Hvad är det mot min ålder, jag som
är så gammal. Jag minnes, skall du veta, den
förfärliga stormen och snöyran, då de hemkommo från
Göteborg med liket efter vår salige konung Carls farfar
och det är snart åttio år sedan. — Men jag glömmer
ju att hälsa på mina kära vänner», återtog hon, i det
hon vände sig mot Juslenius och ålderman Smedberg,
som under det hon talat inträdt i rummet.

»Denne handelsman är min gamle hederlige
Smedman», sade hon åt Svenske; »han har köpt din
morfars hus vid Packartorget. Där föddes din mor, skall
du veta», fortfor hon, i det hon framräckte sin hand
åt åldermannen, som vördnadsfullt kysste den, »årtalet
minnes jag ej, jag har alltid haft så svårt att minnas
årtal. Men det är ju en ståtlig gosse, som lilla
Lovisa födt till världen», tillade hon då hälsningarna voro
utbytta.

»Ja, det förefaller mig alldeles som det varit i
går», inföll åldermannen, »då unga hennes nåd, jag
menar fru Lovisa, ledde sin lille son utför
packartorgstrappan — men tiden går fort vid vår ålder. Om
blott allting blefve bättre. Men så är det tyvärr inte.
Ingenting blir bättre; allt sämre.»

»Om alla unge män äro som Carolus», inföll
gumman med ett förtjust ögonkast på sin gudson, i det
hon vinkade åt gästerna att taga plats i de lediga
länstolarna, »är ingen nöd å färde. — Mindre ståtlig
ungersven har jag sett mången i mina dagar.»

»Söta syster ser riktigt kärlig ut på gamla
dagar», inföll nu Juslenius leende, i det han satte sig,
»men efter hvad jag kunde förstå, menade min ärade
vän här icke så mycket yttre skönhet och vackra
låter, utan fast mer den inre skönheten; och däri har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free