- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
32

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 32 —

med det arma folkets blod och penningar. — Och I
tanken icke på», fortfor han efter en ny tystnad, »att Sverige
är krossadt. Många sådana andar som du och jag
skola "förtäras och uppgå i det eviga, innan den gamla
kärnkraften på nytt ingjutits i folket, innan det ännu
vet med sig att det, som du nyss sade, bor i de
gamles Manhem; ;— men mån I akta er», fortsatte han
efter en stunds tystnad, i det hans skarpa ögon fäste
sig med ett underbart uttryck på den andres leende
ansikte, »mån I akta er om I velen i fåvitskt öfvermod
rusa mot faran; björnen dödar väktaren, om han
tvingas öfver förmågan!»

Vid den tystnad, som följde på dessa ord, hördes
porten till nedre förstugan uppläsas. Sinius, som
synbarligen icke ville anträffas, där han befann sig,
skyndade sig nu att taga farväl, i det han förklarade
sig endast till en del kunna gilla hvad hans ärade
broder senast sagt; men hoppades snart åter få fortsätta
diskussionen om samma angelägna ärende.

När dörren tillslutits efter honom, stod biskopen
en stund tankfull lutad mot bordet, tills en blick på
det slocknande ljuset väckte honom upp ur hans
funderingar. Sedan han framtagit och satt ett nytt
talgljus i den stora kopparstaken samt gjort några slag
fram och tillbaka på golfvet, satte han sig vid
skrif-bordet — hvars höga uppsatser och svängda ben
nästan voro fullkomligt dolda af den mängd af böcker
’ och pappersrullar, som betäckte detsamma eller lågo i
stora högar på golfvet —, då en sakta knackning på
■ dörren kom honom att vända blicken åt detta håll.

Den inträdande dröjde ödmjukt vid dörren; biskopen
’ ansträngde därför förgäfves sina ögon för att igenkänna
den person, som sä sent på aftonen störde hans studier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free