- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
110

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade begge i Angers erhållit sina doktorsdiplom; den förre
dog som arkiater och prseses i Collegium Medicum, och den
senare drunknade, då Stora Kronan förgicks vid Öland den 1
Juli 1676.

För första gången möta vi nu å vårt riddarhus personer,
hvilka som konstnärer vunnit sina adelsbref. De äro icke
många — de äro två; en af dem är arkitekt, den andre
målare, och de heta Tessin och Ehrenstrahl.

I konstens historia går alltid arkitekturen före
målarkonsten, och tillfälligheten att deras representanter å riddarhuset
i samma ordning der inträdde, får således ett sken af
organiskhet. Föröfrigt är det klart, att beskaffenheten af vårt
fosterlands dåvarande kultur ovilkorligen skulle frammana just
desse begge konstens arter. Ty uti krigen hade vår adel ej
blott samlat sig rikedomar — de hade äfven sett, huru man
af sådana i desse främmande länder gjorde bruk. Och när
de sen kommo hem, blefvo dem deras fäders boningar för
trånga; de reste sig slott, hvilka vidt och bredt betygade
egarens magt och höghet, och med rader af konterfej er derinom
celebrerade de ätt och slägt. Att skåda konstens alster från
dessa dar hafva vi än i dag tillfälle. Tidens inre råhet och yttre
pomp ge sig äfven i dem tillkänna; „i allt," säger en nyare
konsthistoriker, „ser man en mägtig praktlysten adel betjenad
af en groft arbetande, afsigkommen konst," ’) och vi tillägga,
att den blef så betjenad derför, att den icke förstod att
bedöma den. Men i samma mon denna adel genom studier, resor
och annat mer höjde sin kultur, vann icke blott yttre utan
äfven inre förfining, i samma mon började äfven konsten
antaga en renare, en bättre form. Representanter för denna äro
de begge nämda: Ehrenstrahl och Tessin.

Båda voro de födde tyskar, fastän tidigt inträdda i
Sveriges tjenst. Vid tjugunie års ålder och efter att flere år ha
vistats i vårt land, blef Nicodemus Tessin den förutnämde
Simon de la Vallées efterträdare, användes till en början i
mindre värf, men fick efter hemkomsten från en utländsk
resa,2) å större verk pröfva sina krafter. År 1654 började

’) Estlander, Bild. Konsternas historia m. m„ pag. 404.

3) Man antar, att denna blifvit af drottning Christina bekostad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:40:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenskari/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free