Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Katarinakyrkan är, för första gången i Sverige, centralanordningen
konsekvent genomförd. Från den stora midtkvadraten framspringa åt alla fyra sidorna
ungefär kvadratiska flyglar af samma bredd som denna. I vinklarna mellan dessa
flyglar äro inställda små kvadrater af ungefär halfva hufvudkvadratens sida. Det
yttre (se plansch) återgifver tydligt grundplanens fördelning. Midtkvadratens
öfvermurar äro synliga äfven utåt öfver flyglarnas tak och bilda här en altanliknande
omgång med balustrad och fyra små hörntorn. Mellan dessa höjer sig den
åttkantiga tamburen med kupolen, krönt af lanternin och spira. Denna anordning
härstammar från Adelcrantz; i de la Vallées plan ingick ännu en låg hvälfning
mellan omgången och tamburen (jfr Suecia). Flyglarna täckas med höga valmtak
med frontoner, de små hörnpaviljongerna hafva i likhet med tidens herresäten (t.
ex. Eriksberg) en attika och afsatstak med kupiga nedre fall. Intrycket af det
yttre är, i synnerhet på afstånd, med den på långt håll synliga, djärfva kupolen
och de fyra tornspirorna synnerligen ståtligt, och kyrkan har på visst sätt med
sin vackra kontur blifvit till ett vårdtecken för Stockholm.
Yttermurarna äro ofvan en hög sockel indelade med toskanska pilastrar, som
uppbära ett tredeladt, enkelt bjälklag med kraftig takgesims. I interkolumnierna
öppna sig stora rundbågsfönster samt portalerna, till hvilka fritrappor leda upp.
Det inre (se plansch) är luftigt och rymligt; öfver midtkvadraten hvälfver
sig den höga kupolen, buren af fyra mäktiga pelare, förenade genom bågar. De
fyra flyglarna äro, egendomligt nog, täckta af sirliga stjärnhvalf. De yttersta
vinklarna af hvarje flygel med sina fönster hafva dessutom blifvit försedda med
en tresidig liten hvalfkappa, en anordning som frambringar en egendomlig
ljusverkan. De små hörnpaviljongerna användas till sakristia, kyrkosal m. m.
Kupol och hvalf, som förut voro hvitrappade, försågos på 1890-talet med en
rik dekoration i färger.
Kalmar domkyrka. Genom ett kungligt bref af den 13 februari 1647
erhöllo borgarne i Kalmar befallning att flytta från den gamla, väster om slottet
belägna, från medeltiden härstammande staden till den norrut belägna Kvarnholmen,
där den nya staden skulle grundas. Kort därefter, den 9 september s. å.
härjades den gamla staden af en eldsvåda.
Flyttningen började med allvar först 1653 och synes hafva varit fullbordad
omkring tio år senare. Anledningen till denna flyttning var af militärisk art.
Kalmar slott var ända till Roskildefreden (1658) Sveriges förnämsta fästning mot
söder, och staden ansågs ligga för nära slottet samt lämna skydd åt en
belägrande fiende. Särskildt gällde detta den gamla prydliga medeltida stadskyrkan, som
därför borde rifvas. Efter åtskilliga förberedelser sprängdes den slutligen år 1678.
En ny kyrka blef i följd af stadens flyttning nödvändig. Fråga härom hade
antagligen blifvit väckt redan 1653. Detta årtal återfinnes å den i Dahlbergs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
