Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 142 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orgelverk och välklingande klockor äro en stor prydnad, som förlänar mycken ära at
den som sädant anskaffar.» — Talrika äldre kyrkor tillbyggdes, rätt många och
ganska betydande nybyggnader verkställdes äfven, såsom domkyrkan i Kalmar,
icke mindre än tre kyrkor i Stockholm, kyrkorna i Karlskrona, Söderhamn och
Kungsör m. fl. Alla äro centralanläggningar, och detta system blir nu i motsats
till under vasaperioden det vanligast använda inom den kyrkliga arkitekturen.
Bland de arkitektoniska teckningar och utkast från denna tid, som finnas förvarade
i Nationalmusei samlingar, finnes ett stort antal planer och förslag med denna
grundform.

Äfven i utvidgningen af äldre anläggningar sökte man redan under första
hälften af århundradet att så mycket som möjligt närma sig centralformen, i det
man pä södra och norra sidorna tillbyggde breda flyglar och på så sätt erhöll en
utpräglad korsform. Centralbyggnader voro äfven flertalet af de för denna tid så

Bild 93. Karl XII:s monogram, från en glaspokal.

betecknande grafkapellen, hvarmed de äldre kyrkobyggnaderna utvidgades,
alltifrån den kungliga grafkyrkan på Riddarholmen i Stockholm till de minsta och
aflägsnaste sockenkyrkor i landsorterna. I afseende på den dekorativa utstyrseln
och formgifningen ansluta sig för öfrigt alla dessa verk helt nära till den profana
byggnadsstilen.

Sjuttonhundratalets största monumentala byggnadsuppgift blef fulländandet
och den dekorativa utstyrseln af det kungliga slottet i Stockholm; i jämförelse med
detta träda alla öfriga byggnadsföretag tillbaka. För det yttre följde man
noggrant de af Tessin uppgjorda planerna. I det inre däremot blef den eleganta
franska rokokon förhärskande. Genom den i förbindelse med slottsbyggnaden
stående läroanstalten, nämligen den under ledning af Karl Hårleman, fransmännen
Guillaume Thomas Taraval och Jacques Philippe Bouchardon m. fl. stående
Kungl. Ritareakademien, vann denna smakriktning allmän utbredning och
undanträngde så småningom den karolinska konstens tunga, pompösa former.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>