Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 34 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bild 19. Målad väggfris. Vadstena slott.

Vadstena slott.

Sedan arbetet å Gripsholms slott år 1544 fortskridit, så att slottet då befann
sig i beboeligt skick, företog konung Gustaf 1545 uppbyggandet af Vadstena slott.

Beläget i Östergötland vid Vätterns östra strand i närheten af det berömda
Birgittinerklostret, var det, enligt den år 1544 uppgjorda planen, afsedt att utgöra
en af de tre hufvudorterna för centralförsvaret och särskildt att tjäna som
samlingsplats för de trupper, som skulle tillbakakasta ett anfall söder ifrån.

Under de första åren skred arbetet raskt framåt. Den närmaste uppsikten
öfver bygget utöfvades under konungen af Joachim (van) Bulgerin, som i denna
egenskap var verksam åren 1545—1556. Arkitekt af facket synes han ej hafva
varit, ty, som redan omtalats, nämnes han ett par år förut som hufvudman för
det »tyska resetyget». Men han har förmodligen ägt någon kännedom om
byggnads- och särskildt befästningskonsten, och efter vadstenaperioden är han en
tid verksam i Finland på ryska gränsen. Han var af pommersk adlig härkomst.
Främst bland murmästarne nämnes Måns Hök, som förut arbetat vid Gripsholm
och som vi kunna följa från 1546—1555, då han efterträdes af Antonius
Murmester. Fästningsverken utgöra det hufvudsakliga föremålet för omsorgerna under
de första åren, men man byggde därjämte på »mellersta stenhuset», hvilket redan
1550 var i beboeligt skick. Något senare arbetas på de två stenhusen å vallen
samt å östra byggningen. Sannolikt var slottet denna tid blott två våningar högt
oberäknadt källarvåningen. Efter midten af 1550-talet synas de egentliga
byggnadsarbetena hafva afstannat, och de upptagas på allvar först omkring 1575.

Omsorgen ägnas under denna andra period, som fortgår till omkring 1590,
framför allt åt själfva hufvudbyggnaden, dess arkitektoniska utstyrsel och
inredning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>