Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kattegatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om refvets yttre ända och man bör då med N 35° W kurs söka 16 till 21 f:r ute i
djupet. Något nordligare ligger en bank med 9½ f:r, sand och skal; skulle man
få lodskott på detta djup, utan att med visshet veta om man är vid banken eller
på refvets O-kant, bör man styra N 17° W till dess man får 10 och 11 f:r och
sedan, böjande kursen NW hän, förvissa sig om att djupet tilltager.
405. Schultz’ grund (m. 353) går man fri norr om: med Ellemandsberget just
fritt norr om ön Hjelm; söder om grundet och dess flack: med Ellemandsberg
synligt söder om Hjelm; öster om: med Veirhöi väl fri öster om Gniben och wester
om: med Gnibens lotshus öfverens med Rönnens båk; (fört. 43, pl. 10).
406. Hastens grund (m. 354) bör man på W-sidan icke komma närmare än i
9 f:rs vatten. De djupare grundklackarne i NO derom går man fri norr om: med
Aalsö kyrka (S om Grenaa) väl fri norr om Kalholms gård; (fört. 45, pl. 10).
407. Stora Belt kan under tjocka icke angöras ensamt med ledning af
lodet, om man ej med säkerhet vet sig hafva passerat höjden af Hastens grund;
likväl tjenar det som ledning, att man på 9 till 10 f:rs vatten längs westra sidan af
det flack, hvarpå Hastens och Schultz’ grund ligga, får ren sandbotten samt att, då
man kommer sydligare ned emot Selands ref, djupet tilltager till 17 och 21 f:r,
slick och lera.
408. Isefjordens mynning är spärrad af en mängd sandgrund, som bilda
ett slags bar, på hvilken vid dagligt vattenstånd finnes 10¾ f. vatten, hvarjemte
samma grund bilda en god redd, kallad Sætteriet, der fartyg, som ligga öfver 10½
f. djupt, kunna ankra. Märke för inseglingen är att hålla en stor sten på
Spotsbjergs nordkant öfver skorstenen på det westligaste huset vid Spotsbjerg, till dess
man får Rörvigs kyrka på Lotsbåken eller Roskildefjorden öppen, då man ankrar på
2½ till 3½ f:rs vatten, god, hållbar sandbotten. Vindar emellan NW och NO sätta
rätt in på denna redd; men som sjön löper öfver ett vidsträckt, grundare flack,
böra fartyg, hvilka icke flyta in i fjorden, rätt väl härstädes kunna rida ut.
Strömmens regelbundenhet gör det bäst att utföra ett varp för att hålla ankaret klart.
Ebb och flod äro serdeles regelbundna; hamntiden vid Rörvig är XI T. 32 M. och
vattnets höjdskilnad v. p. ⅔ fot vid dagligt vatten, men vid vårdagsjemningen större
och under storm ända till 3 à 4 fot. Lotsar finnas både vid Spotsbjerg och Rörvig;
de förra föra fartyg till Rörvig, de sednare längre in i fjorden. Om under N-lig
vind Spotsbjergs lotsen icke kan komma ut, får man vänta ganska länge på
Rörvigs lotsen; (fört. 44, pl. 10).
Vid Isefjorden ligga följande hamnar:
| Nykjöbing, | med | 6 | till | 8 | fots | djup, | |
| Holbækshavn | » | 9½ | » | 11 | » | » | |
| Frederiksværk | » | 9 | » | » | |||
| Frederikssund | » | 10 | » | » | och | ||
| Roskilde | » | 10 | » | djup. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
