- Project Runeberg -  Den Svenske Lotsen utgifven af Kongl. Sjökarte-kontoret /
23

(1869) Author: Thorsten Arwidsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kattegatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emot Kattegatt, hvarvid man dock icke bör komma i mindre djup än 25 f:r, i
hvilket djup man wester om fyrtornet, utanför Gammel Skagen, får sand och skal, men
öster om fyrtornet, utanför Grenen och refvet, får slick och blålera på lodet. Om
man då icke får land i sigte, kan man, om vinden icke är pålands, styra något
närmare, eller in i något öfver 20 famnars djup, men icke på något vilkor in på
mindre djup, förr än man är fullkomligt säker att hafva passerat refvet, emedan man i
nämnde djup går endast 3 kbll. norr om reflarne utanför kusten och 6 kbll. norr
om refvets pynt. Endast under serdeles ofördelaktiga omständigheter äro landet och
fyren då skymde, men äfven i sådant fall kan man, om lodet uppmärksamt brukas
och vinden är sådan, att man kan närma sig svenska kusten, söka in i Kattegatt,
om man fortfarande håller sig i något mera än 20 f:rs djup, ihogkommande att
strömmen sätter öfver emot svenska kusten (m. 2). För att hålla sig i nämnde
djup blir kursen småningom sydligare, samt slutligen SSO och S, då man efter kortet
vet sig vara nästan på Skagens parallel och Læsö meridian; hvarefter man efter
omständigheterne kan sätta kurs antingen norr om Trindelens fyrfartyg, eller, om
vinden tillåter det, med OSO kurs söka Djupa Rännan.

137. Djupa Rännan sträcker sig längs med Sveriges kust, från höjden af
Marstrand till 2 mil söder om Winga; dess östra gräns för 40 f:rs djup ligger från
3 till 5 min. från de yttre skären och bottenlaget består af svart slick och blålera;
rännans bredd är från 3½ till mindre än 1 min. längst S-vart. Wester om
Paternoster skären böjer rännan in emot skären med en håla, som ligger endast 1½ min.
från det yttersta skäret, Dynan. Då vinden icke ligger hårdt på svenska kusten,
kan man under jemn lodning få god ledning af denna ränna, såväl då man, enligt
ofvanstående beskrifning, med god vind från Skagen håller in emot Kattegatt, som
då man kryssar ned. Under NO-lig vind, med snö och tjocka, hvilket är det
svåraste väder för att löpa ned i Kattegatt, har man serdeles god ledning af Djupa
Rännan, hvars westra sida man följer, så snart man lodat sig in på densamma, samt
från denna styr öfver emot de uppgående grunden utanför Læsös östra bankar. Med
W-liga vindar, serdeles hårdare, bör man under tjockt väder och sedan man efter
lodet vet sig hafva passerat Skagen med dess ref, helst kryssa upp i
Aalbæksbugten, der man finner god ankarsättning (m. 384) och kan invänta klarare väder.

138. Farvattnet i Kattegatt är genom de öar och grund, som ligga i en
rad N och S deri, deladt i tvenne lopp, kallade Öster- och Wester-Rännan, hvilka
begge kunna begagnas af större fartyg, ehuru Wester-Rännan dock icke bör befaras
af fartyg, som ligga djupare än 21 fot, emedan djupet på några ställen S om Læsö
ränna är endast 24 fot och det torde vara svårt, om icke omöjligt, att med
säkerhet påträffa de djupare rännorna emellan dessa grundare ställen. Öster-Rännan
begagnas dock mest, ehuru Wester-Rännan under vissa omständigheter torde vara
fördelaktigare, isynnerhet som strömmen i Læsö ränna i allmänhet är starkare än i
Öster-Rännan och under trefjerdedelar af året är S-lig, hvarföre denna väg äfven är
fördelaktigare för fartyg som komma S ifrån, än för dem som komma N ifrån.

139. De vanligaste vindarne i detta farvatten, serdeles om hösten och de som
i allmänhet oftast medföra stormar äro SW och W, hvilka dessutom hafva den för
seglingen genom Kattegatt hinderliga egenskapen, att under Læsö och Skagen draga
sig W-ligare eller N-ligare och under Hesselö och Kullen S-ligare, eller alltid skralare
för dem som från ena eller andra hållet vilja sträcka genom Kattegatt. Under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:33:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svelots/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free