Note: This work was first published in 1979, less than 70 years ago. Nils Segerstråle died in 1979, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fideikommiss skulle förbinda sig att vistas på
fideikommisset under viss tid av året.
Icke sällan föreskrevs, att fideikommissariens syskon eller
andra släktingar skulle åtnjuta någon förmån eller att till
änka under hennes livstid skulle utgå något legat eller
någon rättighet. Ganska ofta erhöll änka rätt till någon
mindre gård – en utgård – såsom änkesäte. Även utan
uttryckliga föreskrifter i fideikommissbreven har från
många fideikommiss utgått förmåner av olika slag, t ex
årliga understöd till mindre bemedlade släktingar eller
andra närstående. Därvid betraktas fideikommisset såsom
släktens gemensamma tillgång och fideikommissarien fick
ofta stödja behövande anförvanter. Slutligen kunde
fideikommissbreven föreskriva legat till skola, kyrka eller
sjukhus på fideikommissets mark eller pension eller
undantagsförmån till person, som varit anställd vid
fideikommisset. Man känner till fall, där ägaren av en gård
gjort denna till fideikommiss för en tjänare såsom belöning
för mångårig och trogen tjänst.
Om enligt fideikommissurkunden berättigad efterträdare
inte längre skulle finnas, skulle egendomen ingå i den siste
fideikommissariens kvarlåtenskap såsom vanlig arvejord
och tillfalla arvingarna enligt allmän lag.
Men fideikommissbreven gällde inte alltid blott bevarandet
av en egendom åt en släkt. Ett fideikommiss kunde ibland
även gälla bevarandet av ett familjenamn åt eftervärlden.
Så är fallet beträffande namnet Trolle. Då
överstelöjtnanten Fredrik Trolle på sin tid stiftade de två
fideikommissen Eriksholm (sedermera Trolleholm) och
Värpinge (nu Trolle-Ljungby) och anslog medel till det
fideikommiss som sedan blev Ludgonäs (nu Trollesund)
föreskrev han, att innehavarna av dessa fideikommiss
skulle kalla sig Trolle-Bonde, Trolle-Wachtmeister och
Trolle-Löwen. På samma sätt har en gång bestämts av en
Stiernsparre på Ågården, en Adlerstierna på Öjared, en
Stiernclou på Schedingsnäs, en Benzelstierna på Revelsta
och en von Block på Broxvik att alla de tillträdande
fideikommissarierna på dessa gårdar till sina egna namn
skulle lägga fideikommisstiftarnas. Det finns t o m ett fall,
då det egna familjenamnet helt skulle bortfalla. Detta
gällde fideikommisset Westanå i Småland, vars stiftare
föreskrev att innehavaren av fideikommisset alltid skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
