Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 FILOSOFI.
ningen i denna bok blef mig mycket nyttig, ty förteckningen var
så detaljerad, att den nästan utgjorde en repetitionskurs. Detta
kom bra till pass, då Atterboms första fråga i tentamen blef:
»Kan herrn gifva mig en öfversigt af franska poesiens historia?»
Detta kunde jag verkligen göra, tack vare Rosenkranz, och
gjorde det med att hålla tal för Atterbom i - jag tror -
tjugu minuters tid. Andra frågan blef: »Kan herrn gifva mig
en öfversigt af de estetiska systemerna?» Nu blef der åter
ett långt tal, och den, hvars ord och meningar jag nu bar
fram, var Solger. Den enklaste kursen i egentlig estetik var
ett skrifvet kollegium efter Grubbe, men jag kan icke påminna
mig, att jag någonsin begagnade detta papper. Deremot läste
jag Solgers båda verk, hans lärobok i estetiken och hans »Er-
win, vier Gespräche über das Schöne und die Kunst». Solger
är en svårläst författare, men jag inbillade mig, att jag begrep,
visst icke allt, men något af innehållet. Erwin intresserade
mig, ej minst för den egendomliga formen. Boken är skrifven
i form af samtal, efter mönster af Platos dialoger.
På detta sätt hade jag hopsamlat ett rätt ansenligt lau-
daturspensum, när jag gick till Atterbom i februari 1838. Ten-
tamen gick verkligen utmärkt bra, och jag fick mitt laudatur.
Men nog hade jag tur, ty jag upptäckte i sista stunden, att
jag var mycket klen i svenska vitterhetens historia; jag hade
repeterat det stycket för litet. Men nu kom Atterbom icke
med någon fråga om svenska vitterheten. Och det öfriga gick
»som en olja».
Detta om estestiken. Men filosofien då? - Jo, med den
var det så, att jag hade klent hufvud eller egentligen icke
något hufvud alls för den vetenskapen. Men jag skulle, bevars!
läsa äfven filosofi. Början gjordes i Upsala 1835 med Rixner,
»Geschichte der Philosophie», och fortsattes i Leksand med
ett annat, ganska vidlyftigt, verk i filosofiens historia af Ritter.
Detta var hvad jag egentligen hade att komma med i ten-
tamen, i hvad angick teoretiska filosofien hos Erik August
Schröder. Men visst tillkom nu äfven läsning i Plato, och
under de sista veckorna före tentamen (mars 1838) tittade
jag något i Hegels Geschichte der Philosophie, men begrep
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
