Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brista skall din sträng förbrukad, men ej så den psalm
och sång
Som vårt folk uti sin barndom hörde i din ton en gång.
svenskan.
Lefva de, så skall jag lefva; faller jag, så faller du.
Mästarn är jag än den vise, lärjungen är du ännu.
Öfver oss stå högre magter, i hvars tjenst vi gått och
gå —
Den, som längst och trognast tjenat, älska, värna de
också.
FINSKAN.
Frihet, Sång och sanning bära oss på evig gudaarm,
Slå på språkens gylne lyror, väcka lif i folkens bann.
Skönast klingar då bland toner tonen om ett fosterland;
Kan den tonen sant du klinga? Främling är du på vår
strand.
SVENSKAN.
Hit jag kom som frö — en jernek står jag nu på
stormigt skär,
Fostrad här i strid och stormar, har ett fosterland ock
här.
Lyft mig upp, om du förmår det, vräk mig sen i vred-
gadt haf —
Halfva Finland med skall följa i min glömskas öppna
graf.
FINSKAN.
Väl, jag står i landets hjerta — furan, evigt grön och
stark;
Stod förgäten, tung och isklädd — frisk ändå — i
vildskön mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
