Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om i det haf, der morgonrodna’n simmar,
Der ljuset tvår sin drägt, och änglar löga,
Jag penseln doppar — o, det gagnar foga;
Min bild mot dig i mattad härnming strimmar.
Hvad skall då väl jag om din skönhet sjunga?
Om ej att icke jag kan sjunga henne;
Ty dertill höfdes mig en ängels stämma.
Den glans, som hvilar på ditt klara änne,
Fasttrollar ordet på berömmarns tunga: —
I stum tillbedjan sig hans känslor hämma.
7.
När är du skönast? När kariter banna
Hvart moln från dig ined löjets purpurvingar?
När sucken hemligt ur ditt bröst sig tvingar,
Och tårens perlor i ditt öga stanna?
O, skön är dagen, när i färger granna
Kring honom ljuset gyllne manteln svingar;
Men skön är natten ock, när månen slingar
Sin silfvermitra kring dess dunkla panna.
Mig tycks du skönast, allra skönast vara,
När af förtjusning dina ögon tindra,
Och tår och löje i din blick sig para.
Dess spegelimmor själens sken ej hindra,
Men i dess strålar de sig ljuft förklara,
Som milda sommarregn i solen gliudra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
