Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under de vexlande hammarslag; nu kommer en tredje
Bågskytt, vingad och lätt, och griper den kallnande pilen,
Doppar den ned i en saft, beredd af ångande blommor,
Brutna i månens sken, och med fingren pröfvar han udden,
Ler och lägger den hän i det kända, älskade kogret.
Väl skall den träffa en dag den stoltaste konungadotter.
Så går arbetet fort vid joller och lekar och sånger;
Sången är kärlekens vän, är sjelf en lefvande kärlek.
Men på en blomstermatta ett par af de kogerbeklädde
Sitter med blicken försänkt i hvarann, som älskande
pläga.
Fäster den ene så emellan blomstrande läppar
Skälmskt ett smultron, lutar sig vänligt hän mot sin
granne,
Hvilken med girigt behag det glödande smultronet röfvar,
Och i en brinnande kyss omarma de saligt hvarandra.
Sitter der äfven ett par med rosor i gyllene lockar
Och förtäljer om äfven tyr, om ljufliga segrar,
Vunna i nunnans cell, i den vises dammiga kammar,
Medan en sorlande svärm med händerna flätade samman
Slår omkring dem en ring och dansar i yrande glädje,
Tills de tumla omkull bland de vällustdoftande blomstren.
Men nu träder hon in, den sköna, guddomliga modren,
Ljus som en strålande dag och glad som en himmel i
solsken.
Piltarne alla springa nu upp, som genom ett trollslag,
Fatta sitt koger och gripa sin pil och rikta sin båge
Mot den odödligas barm, som gömmer olympiska lågor:
Men med leende min hon lyfter en varnande finger, —
Bågarna sänkas i hast, och gudinnan talar och säger:
»Månen, kärlekens sol, är tänd. I doftande lunder
Aftonens foglar slå de milda, försmältande slagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
