Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och dina nyckers flygtighet;
Din list, som råder öfver styrkan,
Som gör din herre till din träl —
Ack, hvad oräkneliga skäl
Till lof och löje, hat och dyrkan!
Men du, hvars hand, så djerf och svag,
Med högmod andras dårskap risar;
Månn’ du väl sjelf, min lilla jag,
Månn1 du väl sjelf, vid sannings dag,
En mindre löjlig skapnad visar?
Träd fram uti ditt samvets ljus
Och se, hur högt din vishet gäller,
Då, främling i ditt eget hus,
Du andras fel i dagen ställer.
Säg, hvilken dig med blindhet slog,
Då du till lycka och till heder
Den helikonska vägen tog,
Som gent till hospitalet leder?
Hvad usel smak, hvad mager spis
Att sig med lagrens barkbröd föda,
Då siffrans barn på Kresers vis
Sin dumma kropp i vällust göda!
Tror du vid polens platta bygd
Att någon lön åt snillet ämnas,
Der blott din farfars farfars dygd
Har rätt att för din egen nämnas?
Håll upp! — Jag nog min dårskap ser;
Jag som en ann’ åt svaghet skattar,
Och, då jag högt åt andra skrattar,
Jag åt mig sjelf i tysthet ler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
