Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSIMTJNDA.
581
som Stjernhjelm så bemödar sig äfven Hjärne vid
naturmålningar att höja deras verkan genom den imitativa
harmonien, han hopar epiteter till förstärkande af föremålens
åskådlighet, han söker kraftiga och målande uttryck, sjelf
bildande ord, då språkkällan sinar. Också påträffa vi icke
inom den dramatiska litteraturen under detta århundrade
någon mer än Hjärne, hvars språkbehandling tål
jemförelse med den Stjernhjelmska. Diktionen — och deri
liknar detta drama det franska — är i "Rosimunda" en
hufvudsak och behandlad med en omsorg, hvarom de gamla
skolkomediförfattarna ingen aning hade.
Ämnet för denna tragedi har varit bearbetadt af
några franska författare9), men då dessa stycken ej varit
tryckta på Hjärnes tid, så har ban icke om dem kunnat
hafva någon kännedom. Ja, knappt torde ban kunna hafva
lånat mycket från andra, ty hela stycket har en i
ögonen-fallande likformighet så val i behandlingen som framför
allt i diktionen, ocli denna hänvisar på svenska mönster.
Att derföre "Rosimunda" är original, torde vara utan tvifvel.
Hjärnes "Rosimunda" står midt emellan det gamla
skoldramat och det moderna fransktklassiska ocli framställer
hos oss renast den öfvergångsart (tragikomedien), som inom
det moderna dramats eget fädernesland utgjorde den
egentliga bryggan emellan medeltidens och renaissancens
skådespel. Det lämpar sig derföre förträffligt till att afsluta
skildringen af det älsta svenska dramats öden.
Huruvida Hjärnes teater egde bestånd, sedan ban 1666
lemnat Upsala, är oss obekant; men att intresset för
skådespel fortfor att finnas inom den vittra krets, ban bildat
omkring sig, derpå brister icke bevis. Genom en af
We-næsii "klancz-Dickter" veta vi, att Anders Wollirnhaus
(Lcyonstedt) kring 1670 skrifvit en "Didos Tragoedi," hvil-
•) Baro, Rosemonde 1619; Nio. Chrétien, Alboin ou la
Ven-geance 1608; Claude Billard de Courgenay, Alboin 1609. Se
vidare Beskow, s. o. s. 161 not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
