Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
GENESIS -ETHEREA.
Båda makarna komma öfverens derom, att de rika föi-alcta de fattiga;
och Maria förklarar sig snart behöfva hvila,
"Ty jagh är heel igenom kall,
Befruchtar och för annat fall."
Sc. 3. Hospes har huset fullt upp af gäster; helst emottager han
de rika, ty de kunna betala, men någongång upptager han äfven "en
arm gestalt." Josef kommer och ber om herberge; värden skulle
för köldens skull gerna hysa dem, men kan endast erbjuda stallet,
dock ber han dem akta sig för oxen, som med sina ben lcan skada
dem, "åsnan är ock mycket gram." Josef tycker det förfärligt, att
Gud, som i höjden bor, icke kan fa en plats att luta sitt hufvud till:
och Maria utropar: "Iagh arma eländiga möö, Skall iagh nu ligga
uti höö." Men värden kan ej hjelpa det. Förgäfves förklarar Josef
att de äro af förnäm ätt: på värden gör det icke något intryck,
han ber dem gå till någon annan, der de kunna få det bättre, om
de ej vilja nöjas med stallet; sjelf aflägsnar han sig, under det han
mumlar något om, att sådant folk alltid så käckt tala om sin förnäma
slägt. Maria och Josef beklaga sig; hon tycker det vara tungt att
lefva, men ban tröstar sig dermed, att allt stort i denna verlden
endast är flärd inför Gud. Derpå gå de in i stallet.
Andra akten. Sc. 1. Maria berättar, att Jesus Kristus, gud
och menniska i en person, nu är född. Hon och Josef prisa Gud,
som håller sina löften. Josef vill lofsjunga Herran, men afbryter sig
med att bedja Maria sätta sig, emedan hon är mycket svag. Maria
säger sig väl vara trött, men än mera glad öfver den henne
vederfarna ära. Sedan bon satt sig, beder hon Josef litet "syta"(?) barnet:
"I måstet hårt ej fatta an;" Josef svarar: "Jagh giör det. bästa, som
jagh kan." Men Maria är ej nöjd dermed, hon återtager barnet och
ber Josef se till att soppan är varm; men då hon smakat den, finner
hon den kall, och befaller Josef slå ut den och i stället koka
mjölksoppa i silfverskålen. Josef kokar. Maria prisar sitt barns skönhet
och skyndar på Josef. Denne ursäktar sig med att veden är sur.
Maria ber Josef om barnskeden, smakar på och berömmer soppan.
Josef märker, att hon sitter för högt, och i brist på en pall erbjuder
han henne en stock. Maria: "thet är alldeles nock;" derpå
sjunger hon;
"Ack min hiertans Jesu I ill
Tigh en säng jagh bädda will
Min hiertans son, soffnu, soff! soff!
Ställer in medh eder röst
Josef, ty jagh har tungt bröst."
Men Josef ursakar sig; han är för gammal för att sjunga. — Sc. 2.
Lasse och. Hans, två herdar, plågas svårliga af kölden; Lasses
fötter "tjäla" vid hans skor och hans halfva pels är itu; Hans har aldrig
upplefvat kallare natt, och ryggen är styf af kölden. Sedan de en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
