Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TISBE.
•235
förnäma Tisbe, om hon ej gått honom till mötes. I
öfverensstämmelse dermed är Pyramus tecknad som en försagd
stackare. Väl är också ban passionerad i sin
Dianadyr-kan, väl rasar äfven han af kärlek; men den rigtiga
psykologiska iakttagelse, att häftig kärlek gör menniskan
liknöjd för fordna älsklingssysselsättningar, förvändes derhän,
att Pyramus vill sälja båge och spjut för att köpa syskrin,
nål ocli tråd. I sällskap med Tisbe är han blyg och tafatt;
han tilltalar henne alltjemt med "eders nåde" och
"nådigaste fröken," och först, efter det deras kärlek genomgått
dödsprofvet, vågar ban kalla henne "min hiertans kiär"
(VI: 2) och be om en kyss. Då Tisbe i fönstret önskar,
att hon vore honom så när, att hon kunde kyssa honom efter
sitt begär, svarar den spake älskaren: "Gifve Gud, min
fröken, det kunde ske." — Ladislaus är en representant af den
tidens utsväfvande soldatstånd, llans namn är hämtadt
ur hertigens af Braunschweig ofvannämnda lustspel, men
också är ingenting mer än namnet derifrån lånadt. I det
nämnda lustspelet är Ladislaus med allt sitt skräfvel och
skryt i ridderliga idrotter föga förfaren; ban är en inbilsk
narr, en påfågelsnatur, styf, afmätt högtidlig, löjligt fåfäng,
talande alltid om sig sjelf i pluralis och berättande om
sig den ena vidunderliga historien efter den andra; större
delen af de äfventyr han tillägger sig hafva sedan gått in i
den kända folkboken: "Miiuchliausen." Ladislaus i "Tisbe" är
deremot i ridderliga öfningar väl förfaren och har på
tor-lierbanan besegrat sina medtäflare. I den enda scen, der
ban uppträder, visar ban sig vara begifven på vällefnad,
men fram för allt på älskog; och när det om honom talas
i andra scener, framhålles också företrädesvis detta
sednare, Man finner, att han är ämnad att framställa
Venus-dyrkaren i motsats till Vesta- och Diana-dyrkarna, och
författaren liar för detta ändamål användt samma abstrakta
karakteriseringsmetod, i det ban ej låter L. öppna munnen,
utan att ban talar om skökor. — Tuscnelda och Felix
äro vanliga "förtrogna." Hos de öfriga bipersonerna finner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
