Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
uppfostringsanstalter under medeltiden.
dande, hade icke barnaundervisning till närmaste mål,
utan afsågo egentligen blott klosterbrödernas bildning ocli
deras öfning i bokliga värf. Dertill funnos äfven högre
undervisningsanstalter eller s. k. stud i a generalia, hvilka
besöktes äfven af andra klosters invånare af samma regel.
Ett sådant studium för klosterprovinsen Dacia (Sverige.
Danmark och Norge) var klosterskolan i Skenninge,
hvilken i 13:de seklet synes hafva haft högt anseende. Man
känner visserligen exempel på att gossar mottagits till
undervisning i klosterskolorna, liksom flickor i
nunneklostren, men allmänt var det icke och inskränkte sig
troligen till barn af högre stånd, hvilkas föräldrar kunde
för dem betala. — Mot slutet af 13:cle seklet blefvo
domkapitlen färdigbildade, och från denna tid hafva
domkyrko-eller katedral-skolorna varit de egentliga
bildningsanstalterna; undervisningen besörjdes der af kanikerna. Dessa
skolor afsågo dels korgossarnas undervisning och deras
bildande till framtida prester, dels voro de högre
teologiska läroanstalter, ställda under den prelats vård, som
under namn af scholasticus skulle finnas vid hvarje
domkapitel. I några större städer hafva äfven varit skolor,
hvilka ej stått under kyrkans omedelbara vård. Man
känner ingenting närmare om undervisningens beskaffenhet,
men antager gemenligen, att den sträckt sig till de
ämnen, hvilka i utländska skolor kallades trivium eller
grammatik, retorik och dialektik, mera sällan omfattande
den s. k. quadrivium eller aritmetik, geometri,
astronomi och musik. Efter slutade studier i skolan begåfvo
sig de klerker, som ville vinna någon högre bildning, till
de utländska högskolorna. Der studerades ar tes,
dekre-terna och jus romanum samt teologi. Till en början
voro Paris och Bologna resornas mål; men sedan
universi-teter uppstått i Tyskland, minskades besöken vid de förra,
ehuru de dock ej afstannade. De fattiga studenterna fingo
hemifrån understöd genom anvisningar på prebenden
eller för tillfallet gjorda insamlingar. Att dock skolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
