Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1929. Av professor T. Thunberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annus Medicus 1919.
Av professor Torsten Thunberg.
Status epidemicvis.
Vi börja, såsom sedvanligt, denna översikt med några sifferuppgifter rörande
de viktigare epidemiska sjukdomarnas frekvens i vårt land under det gångna
året (1929), varvid vi, på grund av att det erforderliga siffermaterialet ännu
ej i sin helhet är tillgängligt, måste utesluta årets sista kvartal. För jämförelses
skull medtaga vi dels värdena för åren 1925—1928, dels, för belysning av
utvecklingen under en något längre period, motsvarande siffror för år 1919.
(Vi—yio)
1919 1925 1926 1927 1928 1929
Difteri ............................. .. 40,514 3,822 3,486 3,816 2,734 1,886
Skarlakansfeber ..................... 9,310 10,660 8,546 5,376 6,149 7,088
Tyfus och paratyfus ................ 3,826 1,467 832 463 444 482
Epidemisk hjärnhinneinflammation 116 121 143 147 131 96
Barnförlamning ..................... 820 517 338 375 485 790
Undulantfeber ....................... 99
Sömnsjuka ......................... 198 ■ 153 129 344 112
Med hänsyn till difteriens spridning befinna vi oss ännu i den vågdal, som följt
efter den stora difteriepidemien kring år 1919, vilket år antalet difterifall uppnådde
den höga siffran 40,514. Under det gångna årets första 9 månader ha vi endast
haft 1,886 fall. Fortsatte utvecklingen på detta sätt, skulle difterien i vårt land
snart vara ett minne blott. I verkligheten har man emellertid att räkna med en ny
difteribölja över vårt land, när den immuniserande effekten av den förra stora
epidemien ej längre gör sig gällande.
Skarlakansfeberns frekvens är i uppåtgående. Antalet fall de tre första
kvartalen 1929 överträffar redan totalantalet fall år 1928. Ingen av de svårare
epidemiska sjukdomarna har numera en sådan spridning i vårt land som just
skarlakansfebern.
På grund av sin relativt milda beskaffenhet inger dock skarlakansfebern numera
föga oro. Så mycket mer är det fallet med den akuta poliomyeliten,
»barnförlamningen», som från år 1926 ständigt stigit i frekvens. Från 338 fall år 1926 voro vi
1928 uppe vid 485 fall och ha nu under de förflutna tre kvartalen av 1929 redan
haft 790.
Barnförlamningen och dess spridnings förhålland en.
Vårt land har så mycket större anledning att sysselsätta sig med de med
kampen mot barnförlamningen förknippade problemen som vårt folk, i likhet med de
skandinaviska folken över’ huvud taget, synes lida av hög mottaglighet gent emot
sjukdomens i fråga smittoämne. Där skandinavisk befolkning finnes, där synes
sjttkdomen hava speciellt goda förutsättningar för sin spridning. Möjligen sam-
— 94 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
