Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÖK ATT FÖREKOMMA SKRIFTERS UTGIFVANDE.
i afseende på ofvan åberopade skrift. Lika med tit. kunde jag
ej vänta mig af en sådan författare, af en sådan lärare vid ett
lärosäte, yttranden af så eftertänklig egenskap, som de, om
försoningsläran, hvilka i noten till pag. 111 & 112 innefattas,
men sedan de i offentligt tryck blifvit framstälde, och således
under allmänhetens ögon lagde, sedan de upphört att vara den
enskilda öfvertygelsens tillhörighet, och deremot kunna verka på
andras, då borde hos mig allt afseende på personen gifva vika för
afseendet på saken. Så länge en af Sveriges gällande grundlagar
förbjuder att i allmänt tryck förneka den rena evangeliska läran,
och denna, af oss alla besvuren, eger till förnämsta beståndsdelar
dogmen om de tre personerna i gudomen och försoningen, så kan
kan jag ej annat än såsom en förnekelse af denna lära anse och
bedöma de vågade uttryck om dessa dogmer, som pag. 82 och 111
af förenämnda skrift upptaga, och hvaraf de senare äfven låna
ett främmande språks biträde för att på ett ännu mera smädande
sätt framträda....»
Skriften konfiskerades och författaren åtalades, men frikändes
af juryn. Denna utgång af saken, ytterligare förbittrad genom
den hyllning som egnades den frikände författaren i Upsala och
de sympatier för honom, som uttalades å många håll, synes hafva
gått hofkansleren djupt till sinnes. I svar den 6 mars s. å. till
ombudet i Malmö, som hos hofkansleren anmält en religiös skrift,
yttrar nämligen hofkanslerens ställföreträdare: »... Hans
excellens, som ofta sjelf trott det vara sin pligt likmätigt att i
grundlagen söka ett skydd för religionens heligaste läror mot
obehörigheten att dem angripa, har alltid funnit tidsandans bud
vara tydligare än lagens, författarens helgd vigtigare än
salighetslärans, och bland bibelns föreskrifter duger åtminstone nu mera
icke den, att taga förnuftet till fånga under trones lydno.»
Stundom gjordes också försök att förekomma vissa skrifters
offentliggörande. Så skref hofkanslerens närmaste man den 11
jan. 1815 i ett handbref till ombudet i Upsala: »Hofkansleren
m. m. herr friherre af Wetterstedt har erhållit den underrättelse,
att en skrift af samma halt, som de härstädes i så rikt mått
utkomna ströskrifter i anledning af den enskilda tvisten emellan
baron Boye och hr Grewesmöhlen, skall på Bruzelii boktryckeri
i Upsala vara under pressen. Ehuru hofkansleren medgifver sig
vara utan rättighet, att ingå i föregående pröfning af tryckta
skrifter eller mot deras utgifvande i förväg lägga hinder,
föranledes likväl bemälte herre af den uppmärksamhet, regeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
