Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- ASTRONOMI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ASTRONOMI.
Av fixstjärnorna eller stjärnorna i trängre bemärkelse (med uteslutande av
planeterna) beräknas 5 ä 6 000 vara synliga för ett normalt öga. För orienteringens skull
sammanfördes redan under antiken stjärnor inom bestämda områden till grupper,
stjärnbilder. F. n. är himmelssfären uppdelad i ett 80-tal sådana områden.
Djurkretsen eller zodiaken är en urgammal benämning på de 12 stjärnbilder (därav 7 med
djurnamn), som ligga kring solens bana. De 12 stjärnbildernas namn uppgivas i den
lilla förteckningen på sid. 139. Benämningarna brukas ej blott till att namnge
stjärnbilderna utan även för att ange läget av en punk t på ekliptikan1) från
vårdagjämningspunkten räknat, så att de 30 första graderna av ekliptikan öster om
vårdagjämnings-punkteni) kallas väduren, de 30 graderna därnäst Oxen o. s. v., trots att dessa delar
Så grund av vårdagjämningspunktens förflyttning ej längre befinna sig i de
stjärn-ilder, efter vilka de benämnas2). En del bekantare stjärngrupper inom vissa
stjärnbilder ha sina särskilda namn, t. ex. Karlavagnen i Stora Björnen, så ock en del
enstaka stjärnor, t. ex, Sirius, Polstjärnan.
Stjärnorna ha sedan länge indelats i storleksordningar efter ljusstyrkan, ju
ljus-svagare stjärna desto högre ordningsnummer; stjärnor av 6. storleken befinna sig
på gränsen för det tydliga seendet. Indelningen är numera preciserad; för varje enhet
storleksordningen ökar, minskar ljusstyrkan med ^100; en skillnad på 5 enheter i
storleksordning motsvarar en 100-faldig ljusstyrka hos den ena stjärnan jämförd med den
andra. På kartan, sid. 138—139, ha enligt gängse bruk storlekssiffrorna avrundats till
hela tal. Stjärnor med större ljusstyrka än 1. storlekens ha här betecknats som av
0. storleken, men för de allra ljusstarkaste stjärnorna blir storlekstalet egentligen
negativt. Sålunda har Sirius, himmelens klaraste fixstjärna, storleken -1,7. Solen,
vars ljus är 7000000000 gånger Sirius’, motsvarar storleken -26,3. I
Lickobservatoriets stora teleskop torde stjärnor av ned till 17. storleken vara synliga.
Liksom man kan bestämma en orts läge på jorden genom att ange dess
koordinater, nämligen dess avstånd från ekvatorn (latitud) och dess avstånd från en viss
meridian (longitud), kan man bestämma en punkts koordinater på himmelen genom
att ange avståndet från vissa linjer. Se fig. sid. 139!
Deklination anges i grader o. s. v., rectascension och timvinkel i timmar o. s. v.
(ett varv = 24 timmar); höjd och azimut, latitud och longitud anges i vinkelmått.
Rörde sig solen i ekvatorns plan och med likformig hastighet, skulle den tid, som
förflöte mellan två på varandra följande gånger, den stode i söder (sann middag),
städse vara lika. Nu rör sig solen med olikformig hastighet i ekliptikan, varigenom
de »sanna dygnen» få olika längd. Våra dygn beräknas därför efter en tänkt sol,
medelsolen, som uppfyller de nämnda villkoren, och som tillryggalägger sitt årliga
varv på samma tid som den verkliga solen. Då medelsolen står i söder, ha vi
medelmiddag. Skillnaden i tid mellan sann middag och medelmiddag uppgår den 12.
februari till nära, den 3. november till över en kvarts timme. Den 15. april, 14. juni,
31. augusti och 24. december är skillnaden noll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0145.html
